Archive for Dezember 27th, 2025

dROMa 80: Me ham phenav tumenge

Dezember 27th, 2025  |  Published in Geschichte & Gedenken, Literatur & Bücher, dROMa (Magazin)

NEVO ARDIPE: Monika Littau: „Die sehende Sintiza: Buchela – Pythia von Bonn“ [I dikaschkimi Sintiza], Rhein-Mosel-Verlag: Zell/Mosel 2024 (Taschenbuch, 334 Seiten/riktscha). ISBN-10:‎ 3898014266 / ISBN-13: 978-3898014267BIJOGRAFIJA

Ko sina i rani Buchela, i „dikaschkija andar Bonn“?

Oj i Gerda Rogers la nimtschka cajtatar palo habu­ri sina: Mar­ga­retha Gous­san­thier, agun Merstein (1899–1986), prin­dschar­di ojs „rani Buchela“, savi ojs di­kasch­kija prin­dscha­ripe taj sora­lipe usch­ti­dija. La­kere angle phe­nip­tscha phutsch­le sina, ham lakera dschi­vipes­kera his­tori­jake nikas tscha­tschi­kan inte­resi nana. Ko sina aja tschor­tscho­vali dschuvli?

Sako di but dschene angle lakero vudar terdscho­nahi, kaj usi „Zigeu­ner­kija“ le „dipeha“ te peren. Muguli ando lek utscheder kariki, lakero pheni­pe phutschlo sina: Mindig, afka dscha­nen le o noch­bertscha, bare verdi angle lakero khe­roro ando rhein­lan­ditiko Remagen angle ladnahi. Lakere alav pha­ripe sina, mu­guli ando regi­runga­kere becirk­tscha la bonna­kera repub­likatar. Taj hatek mu­guli o Konrad Adenauer tschor­do o phe­nipe la Sinti­zatar rodija, butschol. Avre akaren te le Ludwig Erhard, la kiral­kija andar Holand vaj le Edward Kennedy.

Tschatschikan ham phendo naschtig ol, obste ada sa tscha­tscho hi. „Kanc­ler­tscha taj kiral­tscha, grofi taj avre manu­scha mro dipe nucinen“, butschol afka – hatek godschar taj duj rik­tscha­kero – ande lakere jeke pisi­naschiha kerde me­moriji, save 1983 telal o anav „Me ham phenav tu­menge“ ari ale. Jek schaj phendo ol, hot i „rani Buchela“ – and lim klijen­tendar, kame­rajendar taj poro­tscha­goskere repor­terendar – i lek prin­dschareder angle phena­schkija la bun­dakera republi­katar sina.

Akan ham sajt i romantik uso arsenal le anticiganismusistar kerinel, le Romenge taj Sinti­jenge, taj adaj butvar le dschuv­lenge, tschor­tschovale sorja taj anglutno civili­sato­rischi dscha­nipe aun te phandel. Le medi­jenge i Buchela hatek minidg „i Zigeu­nerkija“ sina, savi ande lakero tscho­hani­jakero kheroro ande Remagen dschivlahi taj jeka phura butjake palal dschalahi. Kaj oj ojs Sintiza jeke tradime tschuli­peske aun kerinlahi, savi erscht duach i benges­keri hef jeke flogos­kere murda­ri­pestar geli, nana barikano.

Ar rodimo interesi

Le bulhe pradipestar, oj adi, schtarvardesch berscha pal lakero mulipe, bojd pobis­terdi hi. I fasci­naci­jona, savi jefkar latar ar geli, ham dschi adi meg pobis­terdi nan, sar buteder neveder medi­jengere pisinip­tscha sikan, save hatek upri „di­kaschkija le Rheinistar“ pal gon­dolinde. Read the rest of this entry »