dROMa 80: Me ham phenav tumenge
Dezember 27th, 2025 | Published in Geschichte & Gedenken, Literatur & Bücher, dROMa (Magazin)
BIJOGRAFIJA
Ko sina i rani Buchela, i „dikaschkija andar Bonn“?
Oj i Gerda Rogers la nimtschka cajtatar palo haburi sina: Margaretha Goussanthier, agun Merstein (1899–1986), prindschardi ojs „rani Buchela“, savi ojs dikaschkija prindscharipe taj soralipe uschtidija. Lakere angle pheniptscha phutschle sina, ham lakera dschivipeskera historijake nikas tschatschikan interesi nana. Ko sina aja tschortschovali dschuvli?
Sako di but dschene angle lakero vudar terdschonahi, kaj usi „Zigeunerkija“ le „dipeha“ te peren. Muguli ando lek utscheder kariki, lakero phenipe phutschlo sina: Mindig, afka dschanen le o nochbertscha, bare verdi angle lakero kheroro ando rheinlanditiko Remagen angle ladnahi. Lakere alav pharipe sina, muguli ando regirungakere becirktscha la bonnakera republikatar. Taj hatek muguli o Konrad Adenauer tschordo o phenipe la Sintizatar rodija, butschol. Avre akaren te le Ludwig Erhard, la kiralkija andar Holand vaj le Edward Kennedy.
Tschatschikan ham phendo naschtig ol, obste ada sa tschatscho hi. „Kanclertscha taj kiraltscha, grofi taj avre manuscha mro dipe nucinen“, butschol afka – hatek godschar taj duj riktschakero – ande lakere jeke pisinaschiha kerde memoriji, save 1983 telal o anav „Me ham phenav tumenge“ ari ale. Jek schaj phendo ol, hot i „rani Buchela“ – and lim klijentendar, kamerajendar taj porotschagoskere reporterendar – i lek prindschareder angle phenaschkija la bundakera republikatar sina.
Akan ham sajt i romantik uso arsenal le anticiganismusistar kerinel, le Romenge taj Sintijenge, taj adaj butvar le dschuvlenge, tschortschovale sorja taj anglutno civilisatorischi dschanipe aun te phandel. Le medijenge i Buchela hatek minidg „i Zigeunerkija“ sina, savi ande lakero tschohanijakero kheroro ande Remagen dschivlahi taj jeka phura butjake palal dschalahi. Kaj oj ojs Sintiza jeke tradime tschulipeske aun kerinlahi, savi erscht duach i bengeskeri hef jeke flogoskere murdaripestar geli, nana barikano.
Ar rodimo interesi
Le bulhe pradipestar, oj adi, schtarvardesch berscha pal lakero mulipe, bojd pobisterdi hi. I fascinacijona, savi jefkar latar ar geli, ham dschi adi meg pobisterdi nan, sar buteder neveder medijengere pisiniptscha sikan, save hatek upri „dikaschkija le Rheinistar“ pal gondolinde. Read the rest of this entry »