dROMa 80: Me ham phenav tumenge

Dezember 27th, 2025  |  Published in Geschichte & Gedenken, Literatur & Bücher, dROMa (Magazin)

NEVO ARDIPE: Monika Littau: „Die sehende Sintiza: Buchela – Pythia von Bonn“ [I dikaschkimi Sintiza], Rhein-Mosel-Verlag: Zell/Mosel 2024 (Taschenbuch, 334 Seiten/riktscha). ISBN-10:‎ 3898014266 / ISBN-13: 978-3898014267BIJOGRAFIJA

Ko sina i rani Buchela, i „dikaschkija andar Bonn“?

Oj i Gerda Rogers la nimtschka cajtatar palo habu­ri sina: Mar­ga­retha Gous­san­thier, agun Merstein (1899–1986), prin­dschar­di ojs „rani Buchela“, savi ojs di­kasch­kija prin­dscha­ripe taj sora­lipe usch­ti­dija. La­kere angle phe­nip­tscha phutsch­le sina, ham lakera dschi­vipes­kera his­tori­jake nikas tscha­tschi­kan inte­resi nana. Ko sina aja tschor­tscho­vali dschuvli?

Sako di but dschene angle lakero vudar terdscho­nahi, kaj usi „Zigeu­ner­kija“ le „dipeha“ te peren. Muguli ando lek utscheder kariki, lakero pheni­pe phutschlo sina: Mindig, afka dscha­nen le o noch­bertscha, bare verdi angle lakero khe­roro ando rhein­lan­ditiko Remagen angle ladnahi. Lakere alav pha­ripe sina, mu­guli ando regi­runga­kere becirk­tscha la bonna­kera repub­likatar. Taj hatek mu­guli o Konrad Adenauer tschor­do o phe­nipe la Sinti­zatar rodija, butschol. Avre akaren te le Ludwig Erhard, la kiral­kija andar Holand vaj le Edward Kennedy.

Tschatschikan ham phendo naschtig ol, obste ada sa tscha­tscho hi. „Kanc­ler­tscha taj kiral­tscha, grofi taj avre manu­scha mro dipe nucinen“, butschol afka – hatek godschar taj duj rik­tscha­kero – ande lakere jeke pisi­naschiha kerde me­moriji, save 1983 telal o anav „Me ham phenav tu­menge“ ari ale. Jek schaj phendo ol, hot i „rani Buchela“ – and lim klijen­tendar, kame­rajendar taj poro­tscha­goskere repor­terendar – i lek prin­dschareder angle phena­schkija la bun­dakera republi­katar sina.

Akan ham sajt i romantik uso arsenal le anticiganismusistar kerinel, le Romenge taj Sinti­jenge, taj adaj butvar le dschuv­lenge, tschor­tschovale sorja taj anglutno civili­sato­rischi dscha­nipe aun te phandel. Le medi­jenge i Buchela hatek minidg „i Zigeu­nerkija“ sina, savi ande lakero tscho­hani­jakero kheroro ande Remagen dschivlahi taj jeka phura butjake palal dschalahi. Kaj oj ojs Sintiza jeke tradime tschuli­peske aun kerinlahi, savi erscht duach i benges­keri hef jeke flogos­kere murda­ri­pestar geli, nana barikano.

Ar rodimo interesi

Le bulhe pradipestar, oj adi, schtarvardesch berscha pal lakero mulipe, bojd pobis­terdi hi. I fasci­naci­jona, savi jefkar latar ar geli, ham dschi adi meg pobis­terdi nan, sar buteder neveder medi­jengere pisinip­tscha sikan, save hatek upri „di­kaschkija le Rheinistar“ pal gon­dolinde.

Te adale sikaviptschen andi erschti rik i avrethemes­keri karijera palo haburi la Sintizatar ando dikipe hi. Adaj la Buche­lakero terdschi­jipe maschkar i NS-cajt tschak tschule, vitesi­jengere socli­nenca kistim ol: Oj tschak but bastaha, hatek vasch lakero francitiko famili­jakero anav lakere mur­schestar taj vasch lakeri latschi atschi­peskeri adresa, ledschim na uli. Pedar lakeri daj taj pedar o buteder phenja taj phrala, save ande Auschwitz mule, tschak igen tschulo o pisinip­tscha phukan.

Pedar o psichischi esbe liptscha le nimtschke khetani­pestar palo haburi, ham dugo taj bulho pisim ol. But nimtschke pal 1945, trauma­tisirim taj darano pal saki phusani realina astar­nahi, kaj dschanipe pedar o atschipe lengere rodime famili­jakere dsche­nendar te uschtiden. „Palo haburi angle phenasch­kiji jek baro koja khelnahi, te i Buchela imar“, phukal jek prik dschivdo ande jek tele­visa­keri-doku­men­taci­jona: „Igen but manuscha otscha dscha­nahi, kipenca vaj avre kojaha, save jeke rodime nim­coske kerinlahi.“ Saj trau­mati­sirim taj darane hatek akor erscht o Sinti taj Roma iste sina?

Andi glajchi cajt ham nisaj pisinipe na pobisterel, o „ekso­tischi“ telsch­tami­nipe la tikna „Zigeu­nerki­jatar“ angle te asdel. Bara aun cidi­pes­kera soraha phukan pedar o ladimo dschivipe lakera „grupnatar“ ando atschi­pes­kero verda taj pedar lakero bari­kano upro them ajipe ando saarlandi­tiko Honzrath ando 12to okto­beri 1899. Telal o na­phandlo them i Margaretha Merstein upro them ali, phu­kado ol, hot telal jek baro buho – upre savo lakero Sinti­jakero anav „Buchela“ pal dschal.

Jek dschivipe ojs poesija

Use asaj phukajiptscha, jek na dur ar dimi bijografischi kenva, na kamla le te mukel: „I dikasch­kimi Sintiza“ la Monika Littaujatar hatek tscha­tschi­kan la Buche­lakera micinda – taj butvar bri­gaschna – dschivi­peskera histo­rijake intere­sirinel pe. „Duach mro umcidipe ande Remagen, kaj hatek te i Buchela dschiv­lahi, usi tema pejom“, phu­kavlahi i pisi­masch­kija use jek presen­tacija. Lakere bijogra­fischi sikavi­peske i Monika Littau duge rescher­schi­rintscha, kveltscha aun peske dikla, prik dschiv­denca vakertscha. „Me man upro fakti iste likerav“, phenel i pisimasch­kija, kekaj oj te la ken­vake, savi ersch­tivar 2012 ari ali (akor meg telal o anav „Usar o dikipe taj phenipe“), jek litera­rischi, phukadi forma ar rodija.

Taj oj adaj te le manuscheske pal i figura igen pasche­der ali. I kenva phukal, sar la Buche­lakero tscha­voripe ando atschi­peskero verda upref­kar kisetinel, kada jek bibast pedar i familija al: o mulipe lakere phra­lestar, savo oj, afka phukal le paloda, ojs tikni tschaj angle dikla. Meg ando glajchi di unifor­mirti ando verda an taj le tschaven andar i an­gali la dajatar taj le dadestar tschin­geren. La Buchela ande jek katolischi tscha­vengero kher ledschen. „Tu palal tel tut beschares, tu tafka nischta na siklojs“, prasal o meschteri ando erschti ischko­lakero di. Ham i Buchela te siklol kamla, „latsche te pisinel te siklol kamla, kaj lila lakera dajake schaj bitschal“.

Uso barvale te harangosinel

Kada o tschajengero kher ando erschti themeskero haburi kisetim ol, i Buchela ojs dijansta­keri tschaj use jek familija al, savi la vodschi­kan upre lel. Te odoj hi li i „Zigeu­ner­grete“, ham i Buchela odoleha te dschil dschanel: „Oj hi, so li hi, karsar oj akardi ol.“ Taj oj akor papal lakera daj lakel, savi ande Köln ande jek motschar­no kher dschil. Oj use late dschal taj le kudu­lini­peha oda rodel, so pekamlo hi. O cilo di upro pre hi li, uso khera le barva­lendar haran­gosinel, tschiv­ki taj miriklane gombi biknel. Butvar oj tschak ande mukli ol, kaj oj i cu­kunft angle phenel – lakero „dipe“ uso bota­kero bari­kano koja ol.

I Buchela soharel, gejng o viderschtaund lakera dajatar, le kudu­schi Adam [andi kenvi: Heinrich] Gous­santhier. On ande jek ar kedimo vagon dschiv­nahi, poarvar le gras­teskere verdaha duach o vilago ciden. Kada o naci o schelo mindig vuskeder ciden, o duj jek kher pu­menge len: „Feder hi, na upre te perel.“ O famili­jakere dschene ande Köln akan imar regist­ririm on taj upre jek and grani­calimo than and tschapim le on, avre garude pumen. Andi rat i Buchela pasche o upre­dikasch­tscha duach o droto bujinel, le tschaven lakera phe­njatar use peste te hulinel. Akan akor te lakero mursch uso nimci iste dschal, ham ov na al buter pal. Kada o haburi kise­tinel, i Buchela korkore hi.

So me som?

Na dur, taj feder dschal. Igen but dschene usi rani Buchela an; lakero „psi­cholo­gischi bero­tinipe“, sar oj akan lakero dikipe akarel, ande jek hotel kerel. Akarde le latschi­pestar akan te mindig famili­jakere dschene andar o paschipe taj duripe anglo vudar ter­dschon. Taj i Buchela mindig igen vodschi­kan hi: „Le ga­dschenge lakero dscha­nipe del, le Sintijenge lakere loj.“ Hatek i Littau le famili­jakere dschene ande jek na latscho udud sikal. O cile tschak jek falato le latschi­pestar le famili­jakere dsche­nostar te usch­tidel kamna.

Dschanipeha taj botakere gondoha i Buchela lakeri karijera angle tradel, taj oj te ando mediji te genel hi. O pap­ruschen­­gere nevip­tscha lakere angle pheniptscha pedar o völinip­tscha taj o schpurt tel dschu­minen; taj oj khero­dasch­kija ande le Lembkejis­keri prin­dschardi rotini­peskeri show „So me som?“ sina. Pasche, sako bersch jek „astro­logischi kalen­deri“ angle phenip­tschenca ari del. Kekaj odola na butvar afka an, na kerel nischta lakere prin­dscha­ripeske.

Mulengeri ora

Jefkar i Buchela muguli ando propagandakere mline le Schudre Haburistar perel, kada kamera­kere dschene andar i DDR latar jek vakeripe ari akaren, kaj jek ertschavi tele­visa­keri-do­ku­men­tacij­ona pedar i BRD ojs than le loke patscha­ji­pestar schaj keren: „Mulen­geri ora – jak andi jak le masch­karutne phu­ripeha“, butschol o film, „O lek bibas­tale­der kipi latar khetan tschinde.“ Taj akor te tschora kher la roden. O pro­bali­nipe, la te ledschel, na dschal latscho ar; ham kaj peske i Buchela i numera le verdastar upre pisin­tscha, putrinel oj jek cajt paloda jek sen­saci­joneli mafija­kero-mur­da­ripe, savestar oj ande „Akten­zeichen XY“ schuntscha.

Ham akor lakero familijakero dscheno murdardo upre laklo ol – jek bibas­talo terdschi­jipe, savestar i Buchela schoha buter bejg na peli. I phuri dschuvli telal darja tirin­lahi, vaschoda mindig tschu­leder andar o kher dschalahi. Taj te o klijen­tscha tschu­leder on. 1986 merel i Buchela 87 ber­schenca.

Vodschikan taj simpatijaha phukal i Littau o dschivipe la tikna dschuvlatar la bara sorjaha. Schoha na dikel la Bu­chela tschak ojs prin­dschardi dikasch­kija, oj le cile dschi­vipes­kere schtaci­jon­tschenge but than del – erscht pal valami 200 riktscha pedar lakero latschipe phukal. Na dschando atschol, so ande aja bijo­grafi­ja­keri kenva tscha­tschikan upre res­chersch­tscha pal dschal taj kaj phuka­jipes­kero naphand­lipe sina, savo o heftscha pherel.

Le Roman Urbaneristar

Nevo ardipe:
Monika LITTAU: „Die sehende Sintiza: Buchela – Pythia von Bonn“ [I dikaschkimi Sintiza], Rhein-Mosel-Verlag: Zell/Model 2024 (Taschenbuch, 334 Seiten/riktscha). ISBN-10:‎ 3898014266 / ISBN-13: 978-3898014267

Aus/ando: dROMa 80, Winter/Dschend 2025, Seite/rik 13–14
(→Themenheft / themakeri heftlina: „Geschichte / Historija“)



Comments are closed.