dROMa 80: Me ham phenav tumenge
Dezember 27th, 2025 | Published in Geschichte & Gedenken, Literatur & Bücher, dROMa (Magazin)
BIJOGRAFIJA
Ko sina i rani Buchela, i „dikaschkija andar Bonn“?
Oj i Gerda Rogers la nimtschka cajtatar palo haburi sina: Margaretha Goussanthier, agun Merstein (1899–1986), prindschardi ojs „rani Buchela“, savi ojs dikaschkija prindscharipe taj soralipe uschtidija. Lakere angle pheniptscha phutschle sina, ham lakera dschivipeskera historijake nikas tschatschikan interesi nana. Ko sina aja tschortschovali dschuvli?
Sako di but dschene angle lakero vudar terdschonahi, kaj usi „Zigeunerkija“ le „dipeha“ te peren. Muguli ando lek utscheder kariki, lakero phenipe phutschlo sina: Mindig, afka dschanen le o nochbertscha, bare verdi angle lakero kheroro ando rheinlanditiko Remagen angle ladnahi. Lakere alav pharipe sina, muguli ando regirungakere becirktscha la bonnakera republikatar. Taj hatek muguli o Konrad Adenauer tschordo o phenipe la Sintizatar rodija, butschol. Avre akaren te le Ludwig Erhard, la kiralkija andar Holand vaj le Edward Kennedy.
Tschatschikan ham phendo naschtig ol, obste ada sa tschatscho hi. „Kanclertscha taj kiraltscha, grofi taj avre manuscha mro dipe nucinen“, butschol afka – hatek godschar taj duj riktschakero – ande lakere jeke pisinaschiha kerde memoriji, save 1983 telal o anav „Me ham phenav tumenge“ ari ale. Jek schaj phendo ol, hot i „rani Buchela“ – and lim klijentendar, kamerajendar taj porotschagoskere reporterendar – i lek prindschareder angle phenaschkija la bundakera republikatar sina.
Akan ham sajt i romantik uso arsenal le anticiganismusistar kerinel, le Romenge taj Sintijenge, taj adaj butvar le dschuvlenge, tschortschovale sorja taj anglutno civilisatorischi dschanipe aun te phandel. Le medijenge i Buchela hatek minidg „i Zigeunerkija“ sina, savi ande lakero tschohanijakero kheroro ande Remagen dschivlahi taj jeka phura butjake palal dschalahi. Kaj oj ojs Sintiza jeke tradime tschulipeske aun kerinlahi, savi erscht duach i bengeskeri hef jeke flogoskere murdaripestar geli, nana barikano.
Ar rodimo interesi
Le bulhe pradipestar, oj adi, schtarvardesch berscha pal lakero mulipe, bojd pobisterdi hi. I fascinacijona, savi jefkar latar ar geli, ham dschi adi meg pobisterdi nan, sar buteder neveder medijengere pisiniptscha sikan, save hatek upri „dikaschkija le Rheinistar“ pal gondolinde.
Te adale sikaviptschen andi erschti rik i avrethemeskeri karijera palo haburi la Sintizatar ando dikipe hi. Adaj la Buchelakero terdschijipe maschkar i NS-cajt tschak tschule, vitesijengere soclinenca kistim ol: Oj tschak but bastaha, hatek vasch lakero francitiko familijakero anav lakere murschestar taj vasch lakeri latschi atschipeskeri adresa, ledschim na uli. Pedar lakeri daj taj pedar o buteder phenja taj phrala, save ande Auschwitz mule, tschak igen tschulo o pisiniptscha phukan.
Pedar o psichischi esbe liptscha le nimtschke khetanipestar palo haburi, ham dugo taj bulho pisim ol. But nimtschke pal 1945, traumatisirim taj darano pal saki phusani realina astarnahi, kaj dschanipe pedar o atschipe lengere rodime familijakere dschenendar te uschtiden. „Palo haburi angle phenaschkiji jek baro koja khelnahi, te i Buchela imar“, phukal jek prik dschivdo ande jek televisakeri-dokumentacijona: „Igen but manuscha otscha dschanahi, kipenca vaj avre kojaha, save jeke rodime nimcoske kerinlahi.“ Saj traumatisirim taj darane hatek akor erscht o Sinti taj Roma iste sina?
Andi glajchi cajt ham nisaj pisinipe na pobisterel, o „eksotischi“ telschtaminipe la tikna „Zigeunerkijatar“ angle te asdel. Bara aun cidipeskera soraha phukan pedar o ladimo dschivipe lakera „grupnatar“ ando atschipeskero verda taj pedar lakero barikano upro them ajipe ando saarlanditiko Honzrath ando 12to oktoberi 1899. Telal o naphandlo them i Margaretha Merstein upro them ali, phukado ol, hot telal jek baro buho – upre savo lakero Sintijakero anav „Buchela“ pal dschal.
Jek dschivipe ojs poesija
Use asaj phukajiptscha, jek na dur ar dimi bijografischi kenva, na kamla le te mukel: „I dikaschkimi Sintiza“ la Monika Littaujatar hatek tschatschikan la Buchelakera micinda – taj butvar brigaschna – dschivipeskera historijake interesirinel pe. „Duach mro umcidipe ande Remagen, kaj hatek te i Buchela dschivlahi, usi tema pejom“, phukavlahi i pisimaschkija use jek presentacija. Lakere bijografischi sikavipeske i Monika Littau duge rescherschirintscha, kveltscha aun peske dikla, prik dschivdenca vakertscha. „Me man upro fakti iste likerav“, phenel i pisimaschkija, kekaj oj te la kenvake, savi erschtivar 2012 ari ali (akor meg telal o anav „Usar o dikipe taj phenipe“), jek literarischi, phukadi forma ar rodija.
Taj oj adaj te le manuscheske pal i figura igen pascheder ali. I kenva phukal, sar la Buchelakero tschavoripe ando atschipeskero verda uprefkar kisetinel, kada jek bibast pedar i familija al: o mulipe lakere phralestar, savo oj, afka phukal le paloda, ojs tikni tschaj angle dikla. Meg ando glajchi di uniformirti ando verda an taj le tschaven andar i angali la dajatar taj le dadestar tschingeren. La Buchela ande jek katolischi tschavengero kher ledschen. „Tu palal tel tut beschares, tu tafka nischta na siklojs“, prasal o meschteri ando erschti ischkolakero di. Ham i Buchela te siklol kamla, „latsche te pisinel te siklol kamla, kaj lila lakera dajake schaj bitschal“.
Uso barvale te harangosinel
Kada o tschajengero kher ando erschti themeskero haburi kisetim ol, i Buchela ojs dijanstakeri tschaj use jek familija al, savi la vodschikan upre lel. Te odoj hi li i „Zigeunergrete“, ham i Buchela odoleha te dschil dschanel: „Oj hi, so li hi, karsar oj akardi ol.“ Taj oj akor papal lakera daj lakel, savi ande Köln ande jek motscharno kher dschil. Oj use late dschal taj le kudulinipeha oda rodel, so pekamlo hi. O cilo di upro pre hi li, uso khera le barvalendar harangosinel, tschivki taj miriklane gombi biknel. Butvar oj tschak ande mukli ol, kaj oj i cukunft angle phenel – lakero „dipe“ uso botakero barikano koja ol.
I Buchela soharel, gejng o viderschtaund lakera dajatar, le kuduschi Adam [andi kenvi: Heinrich] Goussanthier. On ande jek ar kedimo vagon dschivnahi, poarvar le grasteskere verdaha duach o vilago ciden. Kada o naci o schelo mindig vuskeder ciden, o duj jek kher pumenge len: „Feder hi, na upre te perel.“ O familijakere dschene ande Köln akan imar registririm on taj upre jek and granicalimo than and tschapim le on, avre garude pumen. Andi rat i Buchela pasche o upredikaschtscha duach o droto bujinel, le tschaven lakera phenjatar use peste te hulinel. Akan akor te lakero mursch uso nimci iste dschal, ham ov na al buter pal. Kada o haburi kisetinel, i Buchela korkore hi.
So me som?
Na dur, taj feder dschal. Igen but dschene usi rani Buchela an; lakero „psichologischi berotinipe“, sar oj akan lakero dikipe akarel, ande jek hotel kerel. Akarde le latschipestar akan te mindig familijakere dschene andar o paschipe taj duripe anglo vudar terdschon. Taj i Buchela mindig igen vodschikan hi: „Le gadschenge lakero dschanipe del, le Sintijenge lakere loj.“ Hatek i Littau le familijakere dschene ande jek na latscho udud sikal. O cile tschak jek falato le latschipestar le familijakere dschenostar te uschtidel kamna.
Dschanipeha taj botakere gondoha i Buchela lakeri karijera angle tradel, taj oj te ando mediji te genel hi. O papruschengere neviptscha lakere angle pheniptscha pedar o völiniptscha taj o schpurt tel dschuminen; taj oj kherodaschkija ande le Lembkejiskeri prindschardi rotinipeskeri show „So me som?“ sina. Pasche, sako bersch jek „astrologischi kalenderi“ angle pheniptschenca ari del. Kekaj odola na butvar afka an, na kerel nischta lakere prindscharipeske.
Mulengeri ora
Jefkar i Buchela muguli ando propagandakere mline le Schudre Haburistar perel, kada kamerakere dschene andar i DDR latar jek vakeripe ari akaren, kaj jek ertschavi televisakeri-dokumentacijona pedar i BRD ojs than le loke patschajipestar schaj keren: „Mulengeri ora – jak andi jak le maschkarutne phuripeha“, butschol o film, „O lek bibastaleder kipi latar khetan tschinde.“ Taj akor te tschora kher la roden. O probalinipe, la te ledschel, na dschal latscho ar; ham kaj peske i Buchela i numera le verdastar upre pisintscha, putrinel oj jek cajt paloda jek sensacijoneli mafijakero-murdaripe, savestar oj ande „Aktenzeichen XY“ schuntscha.
Ham akor lakero familijakero dscheno murdardo upre laklo ol – jek bibastalo terdschijipe, savestar i Buchela schoha buter bejg na peli. I phuri dschuvli telal darja tirinlahi, vaschoda mindig tschuleder andar o kher dschalahi. Taj te o klijentscha tschuleder on. 1986 merel i Buchela 87 berschenca.
Vodschikan taj simpatijaha phukal i Littau o dschivipe la tikna dschuvlatar la bara sorjaha. Schoha na dikel la Buchela tschak ojs prindschardi dikaschkija, oj le cile dschivipeskere schtacijontschenge but than del – erscht pal valami 200 riktscha pedar lakero latschipe phukal. Na dschando atschol, so ande aja bijografijakeri kenva tschatschikan upre rescherschtscha pal dschal taj kaj phukajipeskero naphandlipe sina, savo o heftscha pherel.
Le Roman Urbaneristar
Nevo ardipe:
Monika LITTAU: „Die sehende Sintiza: Buchela – Pythia von Bonn“ [I dikaschkimi Sintiza], Rhein-Mosel-Verlag: Zell/Model 2024 (Taschenbuch, 334 Seiten/riktscha). ISBN-10: 3898014266 / ISBN-13: 978-3898014267
Aus/ando: dROMa 80, Winter/Dschend 2025, Seite/rik 13–14
(→Themenheft / themakeri heftlina: „Geschichte / Historija“)