dROMa: Roma ande Graphic Novels
August 31st, 2025 | Published in Literatur & Bücher, dROMa (Magazin)
Frischno dschumintschago: Aktujeli kenvi pedar Romengere-kipi ando mediji (2)
So o avre dschene patschan, pedar o Roma te dschanel, tschak tschulo upre ajgeni kontaktoskere terdschijiptscha pal dschal, hatek tschak famitlim hi – hamischno dschanipe andar o mediji, pherde negativi kipenca, save ojs tschatschiptscha ar dim on. O ande televisa taj ande komiktscha use ledschime Romengere-sikajiptscha akan duj kenvi andar i Germanija aun pumenge dikle.
Falato 2: Roma ande Graphic Novels
Marina Ortrud M. Hertrampf / Kirsten von Hagen (Hg.): Selbst- und Fremdbilder von Roma in Comic und Graphic Novel. Vom Holocaust bis zur Gegenwart (= Ästhetik(en) der Roma – Selbst- und Fremdrepräsentationen, Bd. 3), AVM.edition: München 2020, 277 riktscha.
Le sikajipeske le Romendar ando komiktscha, le forschinipe dschijakana nisaj interesi nana. Jek le tschule bare publikacijonendar hi jek kenvakero khetan kedipe, ar dim ando Romengero-redo la „AVM.edicijonatar“ ande München.
Sar o cile mediji, te o komiktscha imar „heterosterejotiptschenca“ pherde hi, hatek o durutne sikajiptscha le Romendar karikirinde, le barikanipeha, hot adaj butvar vasch positivi bescharde klischeji dschal. O Roma ande khetaniptschengere komiktscha butvar ojs schukar khelaschkiji, schunde muschikaschta vaj ojs sorale lubehartscha upre tretinen, muguli o gaunertscha butvar ande jek schukar udud te dikel hi.
Jek nevo dikipe, savo asaj usepisiniptscha palal phutschel, kesdintscha pe erscht usar o 1990te berscha te sikal. Sajt oja cajt butvar andi Francija, paloda te ando Ungriko vaj andi Tschechija, dokumentarischi historijakere- taj reportaschakere-komiktscha del, save o phure klischeji andar o hajo tschiden. On hatek le tschatschikane dschivipeskere situacijenge le Romendar use pumen irinen taj butvar use dokufikcijonali formtscha astaren. Te but ajgeni sikajiptscha le Romendar aja stategija len, kaj poar barikane verktscha (afka sar la Sofia Taikonakeri butvar prik beschardi dschivipeskeri historija „Sofia Z-4515“) andi koperacijona barikane ko-pisinaschtschenca kerde ule.
Ande desch pisiniptscha sikal o kenvakero khetan kedipe mindenfelitike koji taj tschibtschakere thana. Poar barikane verktscha le Romengere-komiktschendar o khetano trauma le NS-flogoskere murdaripestar tematisirinel. Read the rest of this entry »