dROMa: Roma ande Graphic Novels

August 31st, 2025  |  Published in Literatur & Bücher, dROMa (Magazin)

Aktuelle Bücher über Roma-Bilder in den Medien (Teil 2): Marina Ortrud M. Hertrampf / Kirsten von Hagen (Hg.), Selbst- und Fremdbilder von Roma in Comic und Graphic Novel. Vom Holocaust bis zur Gegenwart (= Ästhetik(en) der Roma – Selbst- und Fremdrepräsentationen, Bd. 3), AVM.edition: München 2020, 277 Seiten.Frischno dschumintschago: Aktujeli kenvi pedar Rome­nge­re-kipi ando mediji (2)


So o avre dschene patschan, pedar o Roma te dscha­nel, tschak tschulo upre ajgeni kontak­tos­kere terdschi­jiptscha pal dschal, hatek tschak fa­mitlim hi – ha­mischno dscha­nipe andar o mediji, pherde ne­ga­tivi kipenca, save ojs tscha­tschip­tscha ar dim on. O ande televisa taj ande komik­tscha use le­dschi­me Romen­ge­re-sika­jip­tscha akan duj kenvi andar i Ger­­ma­nija aun pu­menge dikle.

Falato 2: Roma ande Graphic Novels

Marina Ortrud M. Hertrampf / Kirsten von Hagen (Hg.): Selbst- und Fremd­bilder von Roma in Comic und Graphic Novel. Vom Holocaust bis zur Gegen­wart (= Ästhe­tik(en) der Roma – Selbst- und Fremd­re­prä­senta­tio­nen, Bd. 3), AVM.edition: München 2020, 277 rik­tscha.

Le sikajipeske le Romendar ando komiktscha, le forschi­nipe dschi­jakana nisaj interesi nana. Jek le tschule bare pub­likacijo­nendar hi jek kenva­kero khetan kedipe, ar dim ando Romen­ge­ro-redo la „AVM.edi­ci­jonatar“ ande München.

Sar o cile mediji, te o komiktscha imar „hetero­sterejo­tip­tschenca“ pherde hi, hatek o durutne sikajip­tscha le Romen­dar kari­kirinde, le bari­kanipeha, hot adaj butvar vasch positivi be­scharde klischeji dschal. O Roma ande kheta­niptschen­gere komik­tscha butvar ojs schukar khe­laschkiji, schunde muschi­kaschta vaj ojs sorale lube­hartscha upre tretinen, muguli o gauner­tscha butvar ande jek schukar udud te dikel hi.

Jek nevo dikipe, savo asaj usepisiniptscha palal phutschel, kes­dintscha pe erscht usar o 1990te berscha te sikal. Sajt oja cajt butvar andi Francija, paloda te ando Ungriko vaj andi Tschechija, doku­menta­rischi histori­jakere- taj reporta­scha­kere-komik­tscha del, save o phure klischeji andar o hajo tschiden. On hatek le tscha­tschikane dschivi­peskere situa­cijenge le Romen­dar use pumen irinen taj butvar use doku­fikcijo­nali formtscha astaren. Te but ajgeni sika­jiptscha le Romen­dar aja stategija len, kaj poar bari­kane verktscha (afka sar la Sofia Taikonakeri butvar prik beschardi dschi­vipeskeri historija „Sofia Z-4515“) andi kopera­cijona barikane ko-pisi­nasch­tschenca kerde ule.

Ande desch pisiniptscha sikal o kenvakero khetan kedipe mindenfelitike koji taj tschibtschakere thana. Poar barikane verktscha le Romengere-komiktschendar o khetano trauma le NS-flogoskere murdaripestar tematisirinel. Duj pisiniptscha o phutschajipe palo medijali umdschajipe adale phare palmukipestar phutschen, hatek vasch taj te andar o ajgeni dikipe le Romendar. Adaj i kenva poar prik dikipeskere tekstscha use durutne kipi, hatek ande francitike tschibtschakere komiktscha, odole pisiniptschenge gejng terdscharel, save pumen le ajgeni sikajipeha le Romendar donde bescharen. Afka, hatek i Sofiya Zahova o grafischi phukajiptscha le Romendar ando osteuropitiko than ar butschalintscha. O kisetinipe kerel jek peripeskeri analisa le komiktschendar la Kiba Lumbergatar, jek barikani Romengeri-kinstlerkija andar Finland.

Le Roman Urbaneristar

Dik falato 1: Frischno dschumintschago: Tatort taj Talkshows
(Katharina Peters: Das deutsche Fernsehen und der Fall ,Rassismus‘, Münster 2021)

Aus/ando: dROMa 78, Sommer/Linaj 2025, Seite/rik 12.
(→Themenheft / themakeri heftlina: „Serien & Comics / Seriji & komiktscha“)


Comments are closed.