Frischno dschumintschago: Tatort taj Talkshows
August 12th, 2025 | Published in Film & Theater, Literatur & Bücher, Medien & Presse, Radio, Podcast & TV, Rassismus & Menschenrechte, Wissenschaft, dROMa (Magazin)
Aktujeli kenvi pedar Romengere-kipi ando mediji
So o avre dschene patschan, pedar o Roma te dschanel, tschak tschulo upre ajgeni kontaktoskere terdschijiptscha pal dschal, hatek tschak famitlim hi – hamischno dschanipe andar o mediji, pherde negativi kipenca, save ojs tschatschiptscha ar dim on. O ande televisa taj ande komiktscha use ledschime Romengere-sikajiptscha akan duj kenvi andar i Germanija aun pumenge dikle.
Falato 1: Tatort taj Talkshows
Katharina Peters: Das deutsche Fernsehen und der Fall ,Rassismus‘. Mediale Inszenierungen von Sinti und Roma im Tatort und in politischen Talkshows (= Edition DISS, Bd. 46), falog Unrast: Münster 2021, 164 riktscha.
Sar adala medijali sikajiptscha le Romendar ande prindscharde formatscha la nimtschka televisatar naschen, jek sani kenva la „edicijonatar DISS“ aun peske dikel. I Katharina Peters, adaj mindenfelitike Polit-Talkshowenca taj ofto „Tatort“-serijenca donde pe bescharel: usar „Armer Nanosh“ (1989) taj „Kleine Diebe“ (2000) pedar o Betschi-krimi „Die schlafende Schöne“ (2005), „Brandmal“ (2008) „Mein Revier“ (2012) taj „Angezählt“ (2013) dschi otscha use „Mia san jetz da, woʼs weh tut“ (2016) taj „Klingelingeling“ (2016).
Taj oj mindig uso glajchi koja perel: O butvar sterejotipischi sikajipe rasistischi aun fitime kipi anel, save jek kontrasto le „ajgeni kojastar“ taj le „durutne kojastar“ soraljaren. Adaj te o tschule latsche probalintschage, ando krimiskero phukajipe te rasismus te tematisirinel, hatek nischta naschtig keren.
Fikcijonali taj na-fikcijonali forma-tscha, „Tatort“ taj Talkshows, ando va pumenge khelen, lengere Romengere-kipi te kerel. „O fikcijonali kerde esbe liptscha ando tschatschikane politischi diskusiji upre lim [on] taj vice versa.“ (rik 12) Le dikipeha upre tschatschikane terdschijiptscha taj upre diveseskere politischi debatscha sikal i Peters, sar pe afka te o dikipe le Romengere-sikajiptschendar irinel: Terdscholahi ando kesdipe, butvar ande le Martin Walseriskero „Armer Nanosh“, meg o vitesi taj i ladsch le NS-faphageripestar andi erschti rik, irintscha pe o dikipe paloda uso asil, usi migracijona taj uso ostitiko bulharipe – taj afka bejg le ajgeni nimtschke tschulipestar. O Roma akan tschak ojs „problematischi“ (tschoripeskere-) migrantscha andar i ost Europa ando pradipe te dikel hi. Taj ada, le cile khetan khudime stigmatisiriniptschenca.
Le Roman Urbaneristar
Aus/ando: dROMa 78, Sommer/Linaj 2025
(→Themenheft / themakeri heftlina: „Serien & Comics / Seriji & komiktscha“)