Romano Dikipe (oktoberi 2022)

Oktober 10th, 2022  |  Published in Radio, Podcast & TV

ORF Romano DikipeRomano Dikipe
Televisakero magacin le Romenge taj Sintijenge
ORF 2 Burgenland, 9.10.2022 | →on Demand

Martin Horvath (Foto: Romano Dikipe/Hango Roma)Ando aktujeli ardipe la sendun­gatar „Roma­ni Dikipe“ min­den­feli­tike te­matscha andar o dschivipe le Ro­men­dar taj Sinti­jen­dar sika­vas. Amen bari­ka­ne dsche­ne taj fa­rajn­tscha taj ba­rika­ne kul­ture­li mu­la­tin­tscha­ge taj te ama­ri nevi 7-tschib­tscha­keri flo­gos­keri grup­nen­geri sen­dung „WIR“ ang­le ter­dscha­ras.

Martin Horvath ando sikavipe — O lek buteder prindscha­ren le Bur­gen­land-Rom, Martin Horvath, ojs muschi­kaschi la Leon Berger bandatar vaj andar leskeri funk­ci­jona ojs pati­jardo bota­kero vodaschi le fa­rajnistar HANGO Roma. Mro kolega Adi Gussak le ak­tivisto ande les­kero kher ando sudi­tiko Burgenland kher rodija taj leha pedar les­kero nevo hobi, i barja­keri buti, va­kertscha.

O Romano Centro 30-berschengero jubilejum mula­ti­nel — Ando linaj o 30-ber­schen­gero jubi­lejum ando Roma­no Centro palal mu­latim ulo. Vasch i Corona pan­demija, o mula­tintscha­go ando lejcti bersch, naschtig tel likerdo ulo. O Roma­no Centro ojs jek le erschti Romen­gere faraj­nendar andi Austrija, kerdo ulo. Ando farajn, Roma andar minden­fe­litike grupn fatretim hi, pe khetan le feder keripeske le dschi­vi­peskere situaci­jenge le Romen­dar taj gejng lengeri dis­krimina­cija, and te bescharel.

Nevo flogoskero grupnengero magacin „WIR“ — O ORF jek bunda­kero bul­hardo TV-ma­gacin kertscha. I sen­dung le ana­veha „WIR“, falati andar o 6 flogos­kere grup­nen­gere redak­ci­jontscha ando jekosch­ne flogos­kere grupnen­gere tschib­tscha sikal taj sako dujto kurko, ratschaha ando ORF III te dikel hi. Ando kes­dipe le sep­tem­beristar i sen­dung ando thanes­kero schtu­dijo Burgenland, ang­le ter­dschardi uli.

Natalie Bordt – I jekoschni Sintijengeri-selsorgerkija andi Austrija — Ande amaro arto falato la je­kosch­na Sinti­jen­gera-sel­sorger­kija andi Austrija, angle tumen­ge terdscha­ras. Ande lakeri but­jakeri funk­cijona i Natalie Bordt o brigi taj o sako diveses­kere problem­tscha lakera flo­goske­ra grupnatar, terdschil. Va­schoda o ak­tujeli jekosch­no Sintijen­ge­ro-farajn andi Austrija kertscha. Amen la bari­kana dschuv­la ande Karnabrunn restscham, kaj li atschol taj butscha­linel.

Concentrum andi mirnipeskeri dis Schlaining — Mirne khetan te vake­rel – kekaj min­den­fe­litiko muani­nipe del. Ada barika­no cil sina le Concentrum, kada angle 30 berscha upri dis Schlaining kerdo lo ulo. Te o flogos­kere grupn usar o kes­dipe aun, jek tema sina. Akan o 30-ber­schen­gero jubile­jum jeke mulan­tin­tscha­goha, mulatim ulo.

Tschibtschakero kurs: „Romani lernen – Romani te siklol“ — Sar tumen talam imar dscha­nen, kise­tinas amen amari sen­dung amare neve mini-tschib­tscha­kere kursiha „Romani lernen“ – „Romani te siklol“. Ande harne sek­venca dscha­nen tumen, te kamna, alava la ak­tujeli sen­dungatar ande Romani te siklol. Ande sako ardipe la sen­dun­gatar Roma­no Dikipe, afka tuma­ro Romani-ala­ven­gero dscha­nipe, schaj bulharen.

(Josef M. Schmidt/volksgruppen.orf.at)

Comments are closed.