Pharikani roas upro Balkan
Oktober 3rd, 2023 | Published in Geschichte & Gedenken, Literatur & Bücher, dROMa (Magazin)
Aus dem dROMa-Archiv (68/2022):
Tschavoripeskere palgondoliptscha andar o haburi
O Mirano Cavaljeti jek le lek barederendar upro operetakere khelipeskere thana andi Europa sina. Dschi use leskero kisetinipe angle latsche bisch berscha, o nimtschko tenori ande 115 teateriskere khera khelahi. Pedar leskero telschtaminipe but na phukavlahi. 89 berschena akan leskeri dschivipeskeri historija ari dija.
Pal leste jek bari karijera paschlol. Ojs kamlo tenori o Mirano Cavaljeti-Richter, but prindscharde dschenenca ando pradipe te dikel sina, le Johannes Heesteriha ov peske jek garderoba ulatscha, la Milvaha duach i Italija roasintscha. Ov brilirintscha andi „Zauberflöte“ afka sar te ando „Zigeunerbaron“. Butvar o operetejakero koja aun le leske kertscha, adaj ov pre lek bareder jeriniptscha mulatintscha. O dschene uso pre leske paschlonahi, te andi Austrija.
Le phutschajiptschenge pal leskero telschtaminipe, o Cavaljeti mindig latsche andar o drom te dschal dschanlahi. Vaj ov hohavlahi, hot ov andar sud Tirol al, taj kaj le te patschan, ov mindig poar alava andi italitiki tschib palal tschidlahi. „Pedar o cile berscha, ada erklerinipe upre likerahi taj bojd te me le patschajahi“, phenel ov adi. Bojd niko leskere kolegendar taj schoha nisaj dscheno dschanlahi, leskere Sinti-telschtaminipestar – taj te pedar o bibastale terdschijiptscha ande leskeri tschavengeri cajt.
Akan, bojd 90 berschenca, phentscha ov, hot pri garudi dschivipeskeri historija tel te pisinel kamla. Telal o anav „Auf der Flucht über den Balkan“ akan leskere palgondoliniptscha, jeke palal pisime alaveha la historikerkijatar Annette Leo, ande jek kenva angle paschlon.
Pedar o Brenner
Ande phukal o 1933 ande Niedersachsen upro them alo Mirano Cavaljeti, savo tschatschikan Tenora Mirano Richter butschol, leskera tschavengera cajtatar ande jek nimtschki Sinti-familija. Leskeri daj taj leskero dad taj leskere familijakere dschene, schauschpilertscha sina, pumare atschipeskere verdenca duach o fori taj gava cidnahi taj loschande kheliptscha taj varijetetakere-kheliptscha, sikavnahi. Kheliptscha sina pherda akrobatikaha, khelipeskere- taj dschilajipeskere falatenca: Adaj Csárdás kheldo ulo, jek muam lakere kinstlerischi koji upro khelipeskero schelo sikavlahi, taj ojs utschipeskero punkto, jek batschi 13 padenca andi diha, balancirinlahi. Taj te o Mirano use sina taj imar ojs pantsch berschengero schukar dschila taj jek „kosakengero khelipe“ sikavlahi.
Taj akor kesdintscha pe, o schrafo le NS-tradipestar, mindig sikeder te tradel. Kada o erschti familijakere dschene and tschapim ule, i familija 1939 naschi geli. Pedar o Brenner, hamischne papruschenca taj but bastaha, pedar i granica andi Italija, peli. Odoj uprelajipe use jek roasuno cirkus lakle, paloda use jek medvakeri vodinipeskeri grupn. Jek cajt, khetan khelahahi. Taj akor i situacija te andi faschistischi Italija mindig bibastaleder ovalhi, taj i familija – le harengere kon-troliriniptschenge andar o drom te dschal – pedar barune pasche paschlime poschtitovtscha, ando Horvacko bajder cidija.
I dar andi tschikuja
Barikano phukal o Cavaljeti i pharikani roas duach i uladi Jugoslavija, duach Rumenija taj Bulgarija. Biteschno on o palutno than duach kverinde, mindig obocht denahi, nisaj nimcenge andi angli te naschel. Vidschik o nimci sina: Nimtschke nimci taj i SS, o tschetniki taj domobrani, i ustascha, o kosaktscha taj o partisanertscha. „Pedar oda teritorijali flatschkakero tepich i daj taj o dad, o babi taj o papi, o batschtscha taj o muamtscha le Miranojistar, usar 1942 dschi 1944, micinde pumen – jefkar ande jek tikni formacijona, jefkar ojs bari familija but verdenca“, pisinel i Annette Leo ande lakero palal pisimo alav. Adaj on poschtitoskere teltschapiniptschenge taj kontrolirinipeskere punktenge andar o drom gele, naschikeraschtschengere droma le partisanerendar nucinde vaj le obocht dipeskere nimcen, lojenca kinde.
On usar jek gav uso kija gav cidnahi taj varijetetakere kheliptscha sikavahahi. Te len tschule loja sina, uso gadsche kerde papruschengere bokreti gejng habe and parunahi; taj poarvar nisaj koja lenge na atschino, „le kudulinipeha poar groschtscha te rodel“. Te on upre nimtschke nimci resnahi, phenahi, hot on jek roasuni khelipeskeri grupn andar sud Tirol hi, savake upre dim hi, le nimcen te loschanel. Akor angle vrischtschande nimci taj muguli SS-murscha – mindig „la daraha andi tschikuja“ prindschardo te ol, khelnahi.
And tharde kipi
Ando terno linaj 1944 le Miranoskeri familija le nacijenge ando nec geli. I deportacija ando lejcti momento upre likerdi uli, kaj on phende, hot on ojs „naphandle“ ande jek butjakero logeri te dschal kamna. Vaschoda on o lejcti haburiskere masektscha, mujsinipeskere butschaschtscha sina, mindig aun tradim taj tschalade, ande jek mobilisirinipeskeri firma pasche Marburg (Maribor). I briga le khetan phageripestar, on uso naschikeripe nucinde.
Deschuduj berscha sina o Mirano, kada on andi phagerdi Germanija pal ale. O bibastale scentscha, save ov ojs tschau – upri pharikani roas duach o Balkan – iste terdschivtscha, na mukle le schoha buter ar: Dschidovtscha, save le puschkenca ande marhengere vagontscha ispidim ule; upre schtromiskere dorongi umlade partisanertscha; mule, save andi bari len pasche tradnahi. Jefkar le partisanerendar upre likerde le ule taj on o cile grasta taj verdi naschade. Jek di paloda dikle on, sar o nimtschke nimci jek cilo gav ar putrinde: „Mule upri phuv paschlonahi – te dschuvla pradime atschenca.“
Ada sa, phukal o pisimaschi nisaj hojanipeha, nisaj teldikipeha taj nisaj hosinipeha. Mint o „patschajipe upro latschipe ando manusch“ naschtig leske adala terdschijiptscha ar tradel. „O kedveschno Del latsche le manca muanintscha“, phenel ov tschak.
Le Roman Urbaneristar
Mirano Cavaljeti-Richter: Auf der Flucht über den Balkan. Die Kindheitserlebnisse eines Sinto-Jungen während der NS-Zeit (=Bibliothek der Erinnerung, Bd. 25), Metropol: Berlin 2022 (falog)
Andar: dROMa 68 (Winter/Dschend 2022)