Soharipe pali kulutura aun prindschardo

Dezember 13th, 2009  |  Published in Brauchtum & Tradition, Frauenrechte, Rassismus & Menschenrechte

La NenaO europitiko kris le manuschengere tschatschipenge o na aun prindscharipe jeke soharipestar pali kultura le Romendar duach o espanitiko biroschago ojs diskriminacijakero prasipe kritisirintscha. Adale biroskere phenipeha o birovscha andar Strassburg la 53 berschengera Romnake o tschatschipe dine, savi ando bersch 2000 vasch jek vitvejakeri rentn aun rodija. Lake akan i regirung andar Madrid 70.000 euro iste potschinel.

I Romni ando bersch 1971 ojs terni tschaj andi espanitike kultura le Romendar sohartscha. Oj schov tschaven pre murscheha uschtidija, save andi familjiakero kenva ande pisim ule. I familija o cile lokipeskere pomoschagi uschtidine, save le familijenge saven but tschave hi, angle dikle hi. O dad pedar 19. berscha ojs maureri butschalintscha taj te i socijalakeri fasicherung ande potschintscha. Kada lakero Rom mulo ando ar le berschestar 2000 i Romni vaschi vitvejkakeri rentn aun rodija. Phendo lake ulo, hot oj na uschtidel la, kaj oj na palo espanitiko tschatschipe sohartscha.

O internacijonali Kris le manuschengere tschatschipenge ada argumento pal dschumintscha. Ando bersch 1971 i Espanija tschak o sohariptscha palo kanonischi tschatschipe la katolischi khangeratar aun prindschartscha, phende o biroschagi. Sajt 1981 te o schajipe del, tschak upro soharipeskero biroschago te soharel. I Romni ham godschikan sina pedar o tschatschipe pre tradicijoneli soharipestar, kaj la o oficijel lila – sar o famiijakero lil – sina. Vaschoda keripe taj kaj i Romni i vitvejakera rentn na uschtidija ada koja ojs diskriminacija aun te dikel hi.

(volksgruppen.orf.at)

Comments are closed.