Radijo: „Te aven bachtale“ ando Amerlinghaus

Oktober 4th, 2009  |  Published in Radio, Podcast & TV, Veranstaltungen & Ausstellungen

Radijo KaktusRadijo Kaktus / WEBRADIO oe1campus
2.10.2009, 20:00 & 3.10., 20:30 & 5.10., 11:30 orenge

Zentrum Exil im AmerlinghausO sako berscheskero Romengero mulatintschago ando betschitiko Amerlinghaus hi talalinipeskero than, te mulatinel taj pomoschago uso kultureli arparujipe. O mindenfelitiko programo, organisirim le scherostar Christa Stippinger, schaj pe te dikel mukel: Sikadipeskeri kunst, literatura taj muschika sar kulinarischi raritetscha andar o Romengero vilago le niposke odoj bitim uli.

O artschijipe la kinstlerkijatar Ceija Stojka, „Dennoch leben wir“, lakere kipenca pedar i briga la flogoskera grupnatar putrel mindig jek ar bescharipe la politikaha andi palutni cajt taj adiveskeri cajt ari. Oj ando keripe la Romengera kulturakera presentacijatar pre neve kipi ar tertschartscha, ande savi oj pri palutni cajt, savie eksemplarisch la tradipeskera historijatar le Romendar ando 20. schelberschengero terdschol, upre butschalinel. „Me igen kamav o Romengero mulatintschago ando Amerlinghaus, mint adaj an o cile ando smirom taj loschanipe khetan – kejkaj katar o nipo al vaj saj kultura len hi“, phenel i Stojka.

Le Alfred Ullrichiha meg jek bajderi kinstleri odoj sina, savo pro ajgeni terdschavipe le holocaustiha kertscha. O kinstleri taj dschumipeskero grafikeri, savo ando Dachau dschil presentirintscha pre verktscha imar ande but artschijiptscha andi Germanija taj Austrija. Sajt 1980 butschalinel o Alfred Ullrich dschumipeskera grafikaha. La akcijonaha „Perlen vor die Säue“ probalintscha ov pre akcentscha te bescharel.

Poesijakere schukariptscha le Mircea Lacatusistar taj le Ilija Jovanovićstar te schunel sina. O Mircea Lacatus andi Rumenija upro them alo. Ov o kunstakero gimnasijum ando Arad taj i universiteta la kunstake ando Bukarest kherodija taj akan sajt 1990 ojs kinstleri Betschiste dschil. O Ilija Jovanović ando Belgrad upro them alo taj andi Romengeri szene imar igen prindschardo lo hi. Kekaj lo imar but berscha andi Austrija dschil taj butschalinel, palgondolinel ov ande pre poesiji taj prosa upri briga peskere flogostar taj o tschoripe ande leskeri tschavengeri cajt. Leskeri poesija hi dschajipe taj ajipe upro jefkar, jek pharo rodipe pal hajmat taj identiteta. Ov phenel, hot mindig tradim lo ol taj bari dar le hi, hot i Romani tschib naschadi dschal. Afka ol adaj la Romana tschibschake klogim taj te panasi tschito upro jefkar: gejng o tradipe taj artradipe duach schelberschenge dschi uso genocid. Bejg andar o „lustigen Zigeunerleben“.

O bandi Amenza Ketane, Ruzsa Nikolić-Lakatos sar te o Moša Šišic & The Gipsy Express pumara muschikaha le dschenenge ando Amerlinghaus latscho loschanipe kerde.

(volksgruppen.orf.at)

Comments are closed.