Servus Del tuha (decemberi 2016)

Dezember 17th, 2016  |  Published in Geschichte & Gedenken, Radio, Podcast & TV

sszdORF 2 Burgenland: Servus Szia Zdravo Del tuha
11to decemberi 2016
>>>TVthek

O aktujeli ardipe ando cajchn le gondo­li­pes­tar ter­dschol. O nevo Ilija-Jo­va­no­vić-park Betschis­te Land­straße, o gon­do­li­pes­ke­ro mu­latin­tschavgo an­de Lacken­bach, o gon­do­li­pes­kero tab­li­na­kevro tel utscha­ri­pe an­de Holz­schlag taj „Zigeu­ner­poli­tik“ ang­lo dujto the­mes­kero habu­ri o phari­pes­ke­ro punk­to la sen­dun­ga­tar hi.

Moderatorin Katharina Janoska (Foto: ORF)Ilija-Jovanović-park: arodipe le anavestar taj tab­lina­kero tel utscha­ripeO pisi­ma­schi taj poje­sa­schi Ilija Jo­va­no­vić uso keri­pe le faraj­nis­tar Roma­no Centro use sina. Ov dugo o sche­ro taj inici­ja­tor le sikli­pes­kere pomo­scha­gostar le Ro­menge sina. 2010 ov igen ter­non amen­dar gelo. O terno dschend ham jek tikno asa­jipe upro muja le khe­ro­da­schen­dar uso pa­rikske­ro ana­ven­gero dipe anglo Roma­no Centro antscha. O „Ilija-Jo­va­no­vić-Park“ na tschak les­kere ana­ves­kere patron pati­jarel, ham te jek bari­kano cajchn ada­leha be­schar­do ol.

Gondolipe le Romenge taj Sintijenge anglo gondolipes­ke­ro than an­de Lacken­bach Le vala­mi 4.000 ande tscha­pime manu­schen­dar tschak poar schel Roma taj Sinti o loge­ri Lackenbach, pa­lo ande lipe le rusti­tike nim­cendar ando bersch 1945, prik dschiv­de. Le eseri Romen­ge taj Sinti­jen­ge, save ando dujto habu­ri le nacijen­dar mur­darde ule, but manu­scha lenge gondo­linde. Sajt 1990 o gondo­li­pes­kero mu­latin­tschago sako bersch uso gon­doli­pes­kero than ande Lacken­bach tel li­ker­do ol. O erschti gon­do­li­pes­kero mu­latin­tscha­go hi, oni o Rudolf Sarközi. Ov ando Lacken­bach upro them alo taj ada bersch mulo.

Gondolipe ande Holzschlag Holzschlag ando bersch 1936, 661 dsche­nen­ca o lek utsche­der dsche­nen­gero gendo sina. 310 dschene lendar ojs Roma re­gistri­rim sina. O ledschi­pe le Romen­dar andar Holz­schlag, kaj o cile upre pisim sina, ande trin koji kerdo ulo. 1939 o but­ja­kere murscha ledschim ule. Andi rat upro 31. oktoberi 1941 i SS/SA o dujto var ali taj le cile Romen an­dar o khera pumen­ca line. Ando april 1943 o lejcti Roma, save meg odoj sina led­schim ule. Akan upro te­me­tischi lenge jek gon­doli­pes­keri tabli­na tel utschar­do ulo.

Herbert Brettl: „Zigeunerpolitik“ 1921-1945 O gaves­ke­ro muse­jum Mönchhof na tschak le virt­schof­tis­kere- taj kheres­kere gere­tenca ando tipi­schi thanes­kero dschi­vipe pe pre­sen­ti­rinel, ov te le manu­schen­ge pe vid­minel, saven­gero schi­ksol ando be­cirk Neusiedl am See pre­gintscha. Andi vora le mu­sejumis­tar har­non i pobis­terdi histo­rija la flogos­kera grup­natar le Romen­dar jeka tabli­naha le pradi­pes­ke prado ulo.

„Pen Club“ – Romengero literaturakero dipe 2016 — O Romen­ge­ro literatura­kero dipe le austritike „Pen Club“-istar ando pal­gon­do­lipe la Ceija Stojkatar, savi but loger­tscha prik dschiv­tscha, ada bersch o terno Ro­men­gero akti­visto taj pisi­maschi Samuel Mago uschtidija.

Dieter Halwachs: Burgenland Romani, lipe taj schtatus I bur­gen­lan­di­tiki Romani tschib, jek le schtar but tschib­tschen­gere vake­rip­tschen­dar le Bur­gen­landis­tar hi taj ando bersch 1993 le upre pisi­ni­peha kes­dim ulo. Adala but­jake vid­mintscha pe o so­cija­lingujist Die­ter Hal­wachs. Jek taj epasch desch­berschen­gere pa­loda ter­dscha­rel pe o phutscha­jipe, sar i cu­kunft la Romani tschib­tscha­tar ar ditschol. Pe­dar ada o Hal­wachs use pro angle va­ke­ripe andi tha­nes­keri gale­rija Bur­gen­land phu­katscha.

(volksgruppen.orf.at)

Comments are closed.