Servus Del tuha (decemberi 2016)
Dezember 17th, 2016 | Published in Geschichte & Gedenken, Radio, Podcast & TV
ORF 2 Burgenland: Servus Szia Zdravo Del tuha
11to decemberi 2016
>>>TVthek
O aktujeli ardipe ando cajchn le gondolipestar terdschol. O nevo Ilija-Jovanović-park Betschiste Landstraße, o gondolipeskero mulatintschavgo ande Lackenbach, o gondolipeskero tablinakevro tel utscharipe ande Holzschlag taj „Zigeunerpolitik“ anglo dujto themeskero haburi o pharipeskero punkto la sendungatar hi.
Ilija-Jovanović-park: arodipe le anavestar taj tablinakero tel utscharipe — O pisimaschi taj pojesaschi Ilija Jovanović uso keripe le farajnistar Romano Centro use sina. Ov dugo o schero taj inicijator le siklipeskere pomoschagostar le Romenge sina. 2010 ov igen ternon amendar gelo. O terno dschend ham jek tikno asajipe upro muja le kherodaschendar uso parikskero anavengero dipe anglo Romano Centro antscha. O „Ilija-Jovanović-Park“ na tschak leskere anaveskere patron patijarel, ham te jek barikano cajchn adaleha beschardo ol.
Gondolipe le Romenge taj Sintijenge anglo gondolipeskero than ande Lackenbach — Le valami 4.000 ande tschapime manuschendar tschak poar schel Roma taj Sinti o logeri Lackenbach, palo ande lipe le rustitike nimcendar ando bersch 1945, prik dschivde. Le eseri Romenge taj Sintijenge, save ando dujto haburi le nacijendar murdarde ule, but manuscha lenge gondolinde. Sajt 1990 o gondolipeskero mulatintschago sako bersch uso gondolipeskero than ande Lackenbach tel likerdo ol. O erschti gondolipeskero mulatintschago hi, oni o Rudolf Sarközi. Ov ando Lackenbach upro them alo taj ada bersch mulo.
Gondolipe ande Holzschlag — Holzschlag ando bersch 1936, 661 dschenenca o lek utscheder dschenengero gendo sina. 310 dschene lendar ojs Roma registririm sina. O ledschipe le Romendar andar Holzschlag, kaj o cile upre pisim sina, ande trin koji kerdo ulo. 1939 o butjakere murscha ledschim ule. Andi rat upro 31. oktoberi 1941 i SS/SA o dujto var ali taj le cile Romen andar o khera pumenca line. Ando april 1943 o lejcti Roma, save meg odoj sina ledschim ule. Akan upro temetischi lenge jek gondolipeskeri tablina tel utschardo ulo.
Herbert Brettl: „Zigeunerpolitik“ 1921-1945 — O gaveskero musejum Mönchhof na tschak le virtschoftiskere- taj khereskere geretenca ando tipischi thaneskero dschivipe pe presentirinel, ov te le manuschenge pe vidminel, savengero schiksol ando becirk Neusiedl am See pregintscha. Andi vora le musejumistar harnon i pobisterdi historija la flogoskera grupnatar le Romendar jeka tablinaha le pradipeske prado ulo.
„Pen Club“ – Romengero literaturakero dipe 2016 — O Romengero literaturakero dipe le austritike „Pen Club“-istar ando palgondolipe la Ceija Stojkatar, savi but logertscha prik dschivtscha, ada bersch o terno Romengero aktivisto taj pisimaschi Samuel Mago uschtidija.
Dieter Halwachs: Burgenland Romani, lipe taj schtatus — I burgenlanditiki Romani tschib, jek le schtar but tschibtschengere vakeriptschendar le Burgenlandistar hi taj ando bersch 1993 le upre pisinipeha kesdim ulo. Adala butjake vidmintscha pe o socijalingujist Dieter Halwachs. Jek taj epasch deschberschengere paloda terdscharel pe o phutschajipe, sar i cukunft la Romani tschibtschatar ar ditschol. Pedar ada o Halwachs use pro angle vakeripe andi thaneskeri galerija Burgenland phukatscha.