Romani Platni: Gejng i diskriminacija te thal
Juli 10th, 2015 | Published in Brauchtum & Tradition, Einrichtungen
Integracija duach i dschomra dschal: Ande Budapest jek habeskero kher latsche dschal, kaj Romnija, tipischi Romengero-habe than. I muam Malvin nan tschaj jek igen aktivi taj phureder dschuvli hi, oj te jek Romni hi – taj o vodschi jeke habeskere kherestar ande Budapest, savo sajt trin berscha dschenen andar o andrutno taj avrutno vilago akarel. Valami dujvar andi masek o vudara le tikne kherestar ando enjato becirk upre dschan, o latscho habe upro tajnertscha tschite on, taj o kherodaschtscha loschanen pumen. „Sakone habe amenge jek historija hi taj lengere vurclini ande amari familija tradicijona“, phukal i rentnerkija. „Amen adaj tschak pal tradicijoneli Romengere-receptscha thavas“.
O erschti Romengero-habeskero kher ande Budapest hi ada, save o cil hi, le avre dschenen jeke neve islinipeskere themeha khetan te phandel. Ande ada kher na dschal tschak vasch i kulinarika, adaj te vasch jek socijali botaschiskero koja dschal. Ando Ungriko o sako diveseskero dschivipe le Romendar nan schukar. Taj la rechtspopulistischi regirungatar le Viktor Orbánistar o Roma-NGOs upre nisaj schtotlichi pomoschago schaj genen.
Ham aja tikni, origineli inicijativa akan le phuraneder Romengere-dschuvlenge o schajipe del, pumari thavipeskeri kunst te sikal, jek barikano falato la Romengera-kulturatar ando pradipe te ledschel taj odoleha gejng diskriminacija taj sterejotiptscha te kejmpfinel. O projekto Romani Platni ando besch 2012 kesdim ulo.
romaniplatni.blogspot.com
1094 Budapest, Tűzoltó utca 33
>>Artikel über Romani Platin in der Wiener Zeitung, 15.6.2015