Romani Platni: Gejng i diskriminacija te thal

Juli 10th, 2015  |  Published in Brauchtum & Tradition, Einrichtungen

Integracija duach i dschomra dschal: Ande Budapest jek habeskero kher latsche dschal, kaj Romnija, tipischi Romen­gero-habe than. I muam Malvin nan tschaj jek igen aktivi taj phure­der dschuvli hi, oj te jek Romni hi – taj o vo­dschi jeke habes­kere kheres­tar ande Bu­dapest, savo sajt trin berscha dsche­nen andar o andrutno taj avrutno vilago akarel. Valami dujvar andi masek o vudara le tikne kherestar ando enjato becirk upre dschan, o latscho habe upro tajnertscha tschite on, taj o kherodaschtscha loscha­nen pumen. „Sakone habe amen­ge jek histo­rija hi taj len­gere vurc­lini ande amari familija tradi­cijona“, phukal i rentner­kija. „Amen adaj tschak pal tradi­cijo­neli Romen­gere-re­ceptscha tha­vas“.

O erschti Romengero-habeskero kher ande Budapest hi ada, save o cil hi, le avre dsche­nen jeke neve islini­pes­kere theme­ha khe­tan te phandel. Ande ada kher na dschal tschak vasch i kulinarika, adaj te vasch jek socijali bota­schis­kero koja dschal. Ando Ungriko o sako dive­ses­kero dschi­vipe le Romen­dar nan schukar. Taj la rechts­popu­lis­tischi regirunga­tar le Viktor Orbánistar o Roma-NGOs upre nisaj schtot­lichi pomo­schago schaj genen.

Ham aja tikni, origineli inicijativa akan le phurane­der Romen­gere-dschuvlenge o schajipe del, pumari thavi­pes­keri kunst te sikal, jek barikano falato la Romen­gera-kul­tu­ra­tar ando pra­dipe te ledschel taj odo­leha gejng diskri­mi­na­cija taj ste­rejo­tiptscha te kejmpfi­nel. O projekto Romani Platni ando besch 2012 kesdim ulo.

romaniplatni.blogspot.com
1094 Budapest, Tűzoltó utca 33

>>Artikel über Romani Platin in der Wiener Zeitung, 15.6.2015

Comments are closed.