Sar feschtime bogartscha

November 21st, 2024  |  Published in Einrichtungen, Medien & Presse, Wissenschaft, dROMa (Magazin)

O visenschoftlichi magacintscha le „Romani Schtudijendar“, kipo: Jakob Sturm (1826) / Smithonian LibrariesO visenschoftlichi magacintscha le „Romani Schtudijendar“


Saj fochiskere papruschengere neviptscha pe­dar o Roma sa del taj de­lahi, na mu­kel pe asaj loke te phe­nel. Ke­kaj afka hi, amen pro­ba­lin­tscham le taj o lek bari­ka­ne­der a­na­va tu­men­ge khe­tan le­dschi­jam. Jek di­kipe – usar o phu­ro vo­di­ni­pes­ke­ro hajo an­dar o 19to schel­ber­schen­ge­ro dschi uso lek ter­ne­der ne­ve ke­rip­tscha.

O „Romani Schtudiji“ jek tikno paj ando thana maschkar o bare disciplin­tscha hi, maschkar etno­logija, lingu­jistika, historija. Le pub­lika­cijo­na­kere kojaske butschol ada, hot o tschule schpe­ci­jalisi­rime papru­schen­gere neviptscha gejng i kon­kurenca le avre foch­tschendar iste pumen terdscha­ren. Pasche, le Romengere-forschinipeske o palmu­ki­pes­kero pharipe leskera rasistischi histo­rijaha, problem­tscha kerel. Jek konflikto, savo dschi adi bibastalo hi, sar hatek o pelinipe pasche i „Gypsy Lore Society“ sikal.

Britanitiko thaneskero schero

Sajt lakero keripe 1888 niko ar la schaj mukla, savo pe visen­schoft­lichi Romenge intere­sirin­tscha. Adaj dschene khetan sina, saven ando „Zigeu­neren­gero for­schinipe“ terdscho­jipe taj anav sina. O siklime taj hobis­kere forscher­tscha upri flogos­keri grupn sar bogar­tschen­gere khetan kedasch­tscha upre eksotischi gistave bogar­tscha pumen tschidine. Sakone „schusche rat­vales­kere kojaske“, „na hami­schane kojasek“ palal naschnahi, mindig le „tschatsche Zigeuner­ni­peske“ upri joma. Ada likeripe, ande savo i roman­tischi voja taj o rasistischi koji khetan bijon, andar o phure bersches­kere kenvi le faraj­niskere fochiskere patren­dar, o Journal of the Gypsy Lore Society (JGLS), te dikel hi. Kritiker­tscha, paloda adale kojaske muguli jek ajgeni, na schukar aka­ripe kerde: „Gypsylorism“.

Kekaj afka sina, o magacin „o basisakero bar le but disciplin­tschen­gere forschini­pes­kere thaneske kertscha, savo adi ojs Ro­ma­ni/Gypsy Schtudiji prin­dschardo hi“, phenel o Roma­ni-lin­gu­jisto Yaron Matras, savo i redak­cijona usar 1999 dschi 2017 vodintscha. Leske te palikerel hi, hot andar o pra­hoschno perijo­dikum, jek moderni akade­mischi magacin themes­kere terdscho­ji­pestar ulo. Ham o kerdo irinipe – taj o anavengero irinipe ande Romani Studies – i nevi redak­cijona 1999 tschak phare duach schaj beschar­tscha. Jek phenipe le farajvniskere dschenen­dar, kaj o khetanipe ersch­tivar kritischi lengere kesvdiptschen­ca donde pumen bescharde, hatek erscht ando bersch 2016 dija. Upro tradici­joneli anav „Gypsy Lore Society“ i phuri garda muguli meg adi likerel, kekaj but kritika del. Uso Romani Studies hatek akan jek nevaripe te dikel hi. I redak­cijona akan ando va jeka neva genera­cijatar paschlol, o ardiptscha akan te ando Open Access del, savenge nischta potschim iste ol. Tschak o digitali nevip­tschen­gero lil pal atschino.

Francija: Études Tsiganes

Dugi cajt o „Gypsy Lore Society“ upro cilo them o jekoschno forschi­nipes­kero kheta­nipe leskere kojastar atschino. Erscht palo dujto themes­kero haburi ande Paris le „Asso­ciation des Études Tsiganes“ jek avro kheta­nipe dija. Ande leste 1949, barikane taj politischi igen latsche fanecime raja khetan pele, pe – on nana Roma – le forschi­nipeske le „Zigeu­nertscha“ te vidminel. Le keripeha jeke ajgeni papru­schengere nevi­pestar, o Études Tsiganes, o englitiko magacin 1955 jek fran­citiko gejng falato te usch­tidlahi.

O andfojinipe le „Gypsylorismistar“ upro khetanipe te dikel sina taj dschi ando 1970te berscha terdo atschino. Ham avrijal sar use lengero brita­nitiko idol, imar sik te inte­lek­tujeli andar i flogos­keri grupn, uprelipe ande ada phralipe lakle. Te palikerel sina adaj le Ro­men­gere-pisi­ma­schis­ke Matéo Maximoff, savo imar ando erschti ardipe ando Études Tsiganes jeke pisini­peha barikano fatretim sina. O keripe le Maxi­moffistar taj leskeri autoriteta, avre Romenge o drom pratscha, kaj usar o 1960te berscha jek nevi genera­cija francitike Romen­gere-in­telek­tu­jeli­jen­dar taj -kinst­leren­dar, mindig buteder lengero and­fojinipe schaj kerde. O Études Tsiganes lengero dikipe bulharde taj hatek te la foto­grafijake prade pumen. 1993 o Études hatek ojs moderni fochiskero magacin neve kon­cipirim taj sajt oja cajt, sake duj berscha (recte: sako epasch berscha, dROMa), tranda bescha (dschi 2020) telal o vodi­naschi Alain Reyniers ar dim ule.

Italija: Lacio Drom

Andi Italija ham usar o bersch 1965 dschi 1999, o ando khangeri­jakero than kerdo papru­schengero nevipe Lacio Drom ari alo, savo ando duj masek­tschen­gero ritmus – erschtivar ande Bozen taj Padua, paloda ande Rom – ar dim ulo. O koja leskere keri­pestar sina o Romen­ge­ro-ta­la­linipe ande Pomezia ando bersch 1965. Ada barikano talalinipe le kedveschne dadestar le eseri Romen­ca, butvar le Don Bruno Nicolinistar, vodaschi le „Pomo­schagos­kere verkistar le noma­dschenge“ („Opera Nomadi“) taj la peda­gog­ki­jatar Mirella Karpati orga­nisirim ulo.

Adala duj dschene te sina le, save o nevo dschan­gardo khan­gerijakero interesi upro Roma le keripeske jeke papru­schengere nevi­pestar te nucinel kamnahi. O Nicolini vasch o ardipe diklahi, taj i Karpati, savi o upredipe uschti­dija, Romen­gere-isch­ko­lakere klastscha upre te bauninel, o redak­cijo­nakero vodinipe prik lija. Dschi uso kise­tinipe, o keripe le papru­schengere nevi­pestar sorale ande lakero va sina. Oj, adaj barikane pisi­masch­tschen jerintscha, but barikane pisinip­tscha ar dija, andi italitiki tschib prik beschar­tscha taj – ojs jek le ersch­tijendar – le papur­schen­gere nevi­peskere pisinip­tschenge le holo­caustiskere prik dschivde Romen­dar taj Sintijendar, jek forum dija. O institu­cijoneli than – o „pomo­schagos­kero verk“ taj o „Centro Studi Zingari“, savo paloda o ardipe kertscha – te kriti­kaha le Romengere-organi­sa­cijen­dar donde iste pumen bescharde, mint odola jek autoriteri prik­dschajipe esbe line. O ardip­tscha andar Lacio Drom adi tschorde taj tschak phare te lakel hi. O cile heftlini tschak buter usi i schtiftung le agune logeristar Fossoli pasche Modena del.

Nimtschke Tsiganologtscha

Na dschantscha pe ando nimtschko tschibtschakero than, asaj medijum te likerel. Ojs afka akardi Tsigano­logija proba­lintscha i aguni „Zigeu­neren­geri kunda“ usar o 1970 berscha, lakeri phari phuri cajt tel te khosel taj pe neve te posi­cijo­nirinel. Ham use lakere palo haburis­kere-pe­ri­jodiki, use harne dschivde proba­lintschage atschino. Palo meg pal atschine upre kerde Mit­teilun­gen zur Zigeunerkunde (1975–1978) sina odola butvar, o upral o socijo­logija­kero-in­sti­tuto la univer­si­tetatar Gießen ar dime Gießener Hefte für Tsiganologie (1984–1987), save pal lengero aguno kise­tinipe akor telal o akaripe Tsigano­logische Studien (1990–1992) papal dschivdon ule.

Hatek, i Tsiganologija andi Germanija – kekaj nevaripeskere proba­lin­tschage kerde ule – mindig buteder ando palut­nipe peli. Te jek lejcti proba­lin­tschago, le tsiga­no­logischi forschi­nipeske palo kisetinipe la DDR-atar upri univer­siteta Leipzig, nevo dschivipe and te phudel, jek maschkarutno khelipe atschino, savo le pensijo­ni­rinipeha le institu­toskere vodi­naschistar Bernhard Streck, papal ar sina. Ham o nevo kerdo „Forum Tsigano­logischi forschinipe“ ando ardipe jeke elektro­nischi nevi­pestar fojintscha, savo barikano schtu­den­tischi butjenge prado terdscho­lahi. O e-journal FTF Blickpunkte / Tsi­gano­lo­gische Mit­teilungen (2009–2012) hatek khetan le forschi­ni­peskere thaneha Leipzig putrim ulo. Afka ar ditschol, hot te i nimtschki Tsigano­logija „use lakero kise­tinipe aun peli“, phenel i histori­kerkija Karola Fings: „Hatek, o cile refor­makere proba­lintscha­ge te vaschoda na schofinde le, kaj Tsiganologija lakere aun­beschi­pestar, upre jek dschi­vipes­kero taj sterejotipischi dikipe upro ‚Zigeu­nertscha‘ basirinel, save avral o khetanipe taj i civili­sacijona, jeke thaneske use tschite on.“

Chandigarh, Prag, Brünn

Adale barikane publikacijonakere keripeske, dugi cajt hatek tschak jek magacin andi Indija gejng terdscho­lahi: O 1974 ande Chandigarh kerdo papru­schengero nevipe Roma – Half-Yearly Journal on the Life, Language and Culture of Roma hajolahi pe ojs fochiskeri patrin le themes­kere kongres­tschen­dar le Ro­men­ge­re-mi­ci­ni­pestar. Barikano dscheno sina o inditiko lingujisto taj prik­bescha­raschi ando diplo­matischi dijanst W. R. Rishi, savo paloda leskeri dschi­vi­peskeri buti ande oda lakla, le Romen taj lengero histo­rischi „dajakero than Indija“ khetan te vodinel. Ov kertscha o „Indian Institute of Romani Studies“, duj Ro­men­gere-fes­ti­valtscha ande Chandigarh organi­sirin­tscha, jek Romen­gero-mu­seum („Nehru Romano Kher“) kertscha – taj jek inter­nacijo­nali fochis­kero magacin ar dija, savo bojd tranda berscha dur, dschi use leskero mulipe ando bersch 2002, ar dim ovlahi.

Erscht palo peripe le Srastune Forhaungistar, akor te andi ost Europa schpe­cijali­sirime papru­schengere nevip­tscha, butvar o sajt 1994 dschi adi andi Tschechija ar dimo magacin Romano džaniben kerde ule. O papru­schengero nevipe leskera eksis­tencake le ar­bauni­nipeske le Ro­mistik-se­mi­naristar upri Karl­univer­si­teta ande Prag, schaj palikerel. Palal terdscho­lahi ojs tradimi sor i indologkija taj keraschkija la tschechitika Romis­tikatar, Milena Hübschmannová. Romano džaniben sako epasch berscha ari al, hatek andi tschechitiki tschib taj jeke englitike khetan ledschipeha. Dschi adi, hi o visenschoftlichi magacin jek le erschti adres­tschendar le Romani schtu­dijendar, jek phari­peskero punkto ham mindig te le literari­schi tekstschenge le Romen­gere-pisi­masch­tschen­dar sina.

Andi Tschechija meg te jek dujto, ekspertschendar aun diklo papruschen­gero nevipe del. Te ando le Muse­umistar la Romen­gera-kul­tu­ratar ande Brünn/Brno ojs ber­sches­keri kenva ar dimo Bulletin Muzea romské kultury, pasche phuka­jiptscha pedar o akti­vitetscha le muse­umistar, visen­schoft­lichi, butvar historischi taj etno­grafischi pisinip­tscha, save jek „peer review“ proceso duach naschte, ande hi. O Bulletin jefkar ando berscha sajt 1992 ari al, lejctivar ham phari­ka­niptschen­ca. O lejcti ardipe akan imar trin berscha pal paschlol, taj te oda ardipe, tschak digitali ar dim schaj ulo.

Keripeskeri cajt

Usar o bersch 2017 uprefkar micinipe ando akademischi than alo, min­dschart trin neve fochis­kere maga­cintscha sajt oja cajt ari ale. So trin adaj – ojs Pradi­me-Use­dscha­jipes­kere-Ma­gacin­tscha – (te) upro schajip­tscha le inter­netistar bescha- ren, kekaj te minden­felitike jeri­nipeha. O Journal of Gypsy Studies (JGS) na kamlahi tscha­tschikan ando naschipe te al. O fochiskero prik astari­peskero pap­ruschen­gero nevipe sajt 2017 ari al – dschumim taj online – andi englitiki tschib use jek visen­schofta­kero falog ande London; i inicija­tiva ham jeka grupnatar barikane turkitike visen­schoft­leren­dar ar gelo. Hot odola jeke phure kojaske le dikipeha upro roasinipe palal gele, imar ando but taj soralo dis­kutirimo ana­veskero arodipe tel te genel pe mukel. Schaj te vaschoda, o magacin pal jek barikano erschti ardipe, imar papal ando ter­dschojipe pelo. Erscht trin berscha paloda, o arto ardipe dija, taj paloda ando ber­sches­kero naschipe tschak buter jekoschne pisi­niptscha. Taj ando bersch 2022, akor o ardi­jaschtscha jek nevo kesdipe kerde. O redak­cijo­nakero vodinipe andi Espanija usi uni­versi­teta Málaga gelo, taj o magacin jek nevo alav usch­tidija: Discrimination.

2019 jek avro fochiskero magacin use alo: O ando foro Barcelona ar dimo E-magacin International Journal of Roma Studies (IJRS) – andi englitiki taj espa­nitiki tschib – duj- dschi trijalvar ando bersch. Ham imar ando terno dschend 2023, pal deschuduj ardip­tscha, phendo ulo, hot avre buter ar dim na ovna. O magacin use oda koja use te ledschel kamlahi, o „for­schinipe bare taj socijali virki­nipeha te bulharel“. O progra­mis­kero dikipe la redak­ci­jonatar adaj upro „pekan­tschage taj problem­tscha etnischi tschulip­tschendar“, paschlolahi. Adaleha te naphandle dikiptscha te pral kamnahi, „save etnischi grupnen­ge o schajipe del, pe te orga­nisirinel“.

Kritischi gondi

O triti perijodikum hi o uso Romengero-programo la Central European universi­te­tatar aun sidlimo epasch berschen­gero pisinipe Critical Romani Studies (CRS). Adale papru­schen­gere nevipeha ando bersch 2018 jek necverk terne Romen­ge­re-aka­de­miker­tschen­dar ande Budapest aun tretintscha, o Romani Schtudiji upre neve pre te ter­dscharel. Ando ladi­peskero paj usar Dschen­deris­kere Schtudiji taj Fogosime Rasis­tischi Tejoriji on upre vrisch­tscha­nen, o forschinipe pedar o Roma akan „upre te asdel“. O putripe maschkar o fochis­kero dschanipe taj i aktivis­tischi praksis nan pekamlo, for­schinipe jek instru­mento ando „kejmpfi­nipe le socijiali tscha­tschi­peske“. Butvar jek nevo koja pekamlo hi, savo „o hangi le Romendar andi dschani­peskeri pro­duk­cijona ande phandel“. Adaleha, o terno magacin ojs gejng falato uso phuro vodini­peskero hajo Romani Studies ando terdschojipe pe antscha. Andi dis­kusijona la phureder for­schini­peskera gene­racijaha, savi lengere kriti­kertschen ojs „NGO-vi­sen­schoft­ler­tscha“ tel dschumintscha, sikal pe i cili basisa­keri proble­matika sakone Romen­ge­re-for­schi­nipestar: Ko, sar pedar o Roma vakerel? Taj kas hi i definacijonakeri sor?

Le Roman Urbaneristar

Romani Studies – 1888 bis heute
Bis 1999: Journal of the Gypsy Lore Society (JGLS)
GB/USA, Gypsy Lore Society / Liverpool University Press
Print/online (neu: Open Access), ISSN: 1528-0748 bzw. 1757-2274
liverpooluniversitypress.co.uk/journal/rost

Études Tsiganes 1955 bis heute
FRA, Association des Études Tsiganes, heute: FNASAT
Print/online, ISSN: 0014-2247 bzw. 2426-6078
www.etudestsiganes.asso.fr

Lacio Drom 1965–1999 (eingestellt)
ITA, zuletzt: Centro Studi Zingari, Rom
Print, ISSN: 0394-2791

Mitteilungen zur Zigeunerkunde 1975–1978 (eingestellt)
DEU, Michael D. Reinhard, Mainz
Print

Gießener Hefte für Tsiganologie 1984–1987/1990–1992 (eingestellt)
Später: Tsiganologische Studien
DEU, Institut für Soziologie, Universität Gießen
Print, ISSN: 0175-730X bzw. 0946-9443

FTF Blickpunkte 2009–2012 (eingestellt)
Auch: Tsiganologische Mitteilungen
DEU, Forum Tsiganologische Forschung, Universität Leipzig
Online (Open Access, inzwischen offline)

ROMA 1974 bis 2002 (eingestellt)
IND, Roma Publications, Chandigarh
Print

Romano džaniben 1994 bis heute
CZ, NGO Romano džaniben, Prag
Print/online (Open Access), ISSN: 1210-8545 bzw. 2788-3809
www.dzaniben.cz

Bulletin Muzea romské kultury 1992 bis heute [2022]
CZ, Muzeum romské kultury, Brünn
Print/online (zuletzt nur online), ISSN: 1212-0707 bzw. 2533-5057
www.rommuz.cz

Discrimination 2017 bis heute
Bis 2022: Journal of Gypsy Studies (JGS)
GB/SPA, Transnational Press, London
Print/online (Open Access), ISSN: 2976-7709 bzw. 2976-7717
journals.tplondon.com/disc

International Journal of Roma Studies (IJRS) 2019–2023 (eingestellt)
SPA, Hipatia Press, Barcelona
Online (Open Access), ISSN: 2462-425X
hipatiapress.com/hpjournals/index.php/ijrs

Critical Romani Studies (CRS) 2018 bis heute
HU, Romani Studies Program/CEU, Budapest
Print/online (Open Access), ISSN 2560-3019 bzw. 2630-855X
crs.ceu.edu

Ando: dROMa 75, Herbst/Terno dschend 2024
(→20 berscha dROMa: Themakeri heftlina „Mediji“)

Comments are closed.