Sar feschtime bogartscha
November 21st, 2024 | Published in Einrichtungen, Medien & Presse, Wissenschaft, dROMa (Magazin)
O visenschoftlichi magacintscha le „Romani Schtudijendar“
Saj fochiskere papruschengere neviptscha pedar o Roma sa del taj delahi, na mukel pe asaj loke te phenel. Kekaj afka hi, amen probalintscham le taj o lek barikaneder anava tumenge khetan ledschijam. Jek dikipe – usar o phuro vodinipeskero hajo andar o 19to schelberschengero dschi uso lek terneder neve keriptscha.
O „Romani Schtudiji“ jek tikno paj ando thana maschkar o bare disciplintscha hi, maschkar etnologija, lingujistika, historija. Le publikacijonakere kojaske butschol ada, hot o tschule schpecijalisirime papruschengere neviptscha gejng i konkurenca le avre fochtschendar iste pumen terdscharen. Pasche, le Romengere-forschinipeske o palmukipeskero pharipe leskera rasistischi historijaha, problemtscha kerel. Jek konflikto, savo dschi adi bibastalo hi, sar hatek o pelinipe pasche i „Gypsy Lore Society“ sikal.
Britanitiko thaneskero schero
Sajt lakero keripe 1888 niko ar la schaj mukla, savo pe visenschoftlichi Romenge interesirintscha. Adaj dschene khetan sina, saven ando „Zigeunerengero forschinipe“ terdschojipe taj anav sina. O siklime taj hobiskere forschertscha upri flogoskeri grupn sar bogartschengere khetan kedaschtscha upre eksotischi gistave bogartscha pumen tschidine. Sakone „schusche ratvaleskere kojaske“, „na hamischane kojasek“ palal naschnahi, mindig le „tschatsche Zigeunernipeske“ upri joma. Ada likeripe, ande savo i romantischi voja taj o rasistischi koji khetan bijon, andar o phure berscheskere kenvi le farajniskere fochiskere patrendar, o Journal of the Gypsy Lore Society (JGLS), te dikel hi. Kritikertscha, paloda adale kojaske muguli jek ajgeni, na schukar akaripe kerde: „Gypsylorism“.
Kekaj afka sina, o magacin „o basisakero bar le but disciplintschengere forschinipeskere thaneske kertscha, savo adi ojs Romani/Gypsy Schtudiji prindschardo hi“, phenel o Romani-lingujisto Yaron Matras, savo i redakcijona usar 1999 dschi 2017 vodintscha. Leske te palikerel hi, hot andar o prahoschno perijodikum, jek moderni akademischi magacin themeskere terdschojipestar ulo. Ham o kerdo irinipe – taj o anavengero irinipe ande Romani Studies – i nevi redakcijona 1999 tschak phare duach schaj beschartscha. Jek phenipe le farajvniskere dschenendar, kaj o khetanipe erschtivar kritischi lengere kesvdiptschenca donde pumen bescharde, hatek erscht ando bersch 2016 dija. Upro tradicijoneli anav „Gypsy Lore Society“ i phuri garda muguli meg adi likerel, kekaj but kritika del. Uso Romani Studies hatek akan jek nevaripe te dikel hi. I redakcijona akan ando va jeka neva generacijatar paschlol, o ardiptscha akan te ando Open Access del, savenge nischta potschim iste ol. Tschak o digitali neviptschengero lil pal atschino.
Francija: Études Tsiganes
Dugi cajt o „Gypsy Lore Society“ upro cilo them o jekoschno forschinipeskero khetanipe leskere kojastar atschino. Erscht palo dujto themeskero haburi ande Paris le „Association des Études Tsiganes“ jek avro khetanipe dija. Ande leste 1949, barikane taj politischi igen latsche fanecime raja khetan pele, pe – on nana Roma – le forschinipeske le „Zigeunertscha“ te vidminel. Le keripeha jeke ajgeni papruschengere nevipestar, o Études Tsiganes, o englitiko magacin 1955 jek francitiko gejng falato te uschtidlahi.
O andfojinipe le „Gypsylorismistar“ upro khetanipe te dikel sina taj dschi ando 1970te berscha terdo atschino. Ham avrijal sar use lengero britanitiko idol, imar sik te intelektujeli andar i flogoskeri grupn, uprelipe ande ada phralipe lakle. Te palikerel sina adaj le Romengere-pisimaschiske Matéo Maximoff, savo imar ando erschti ardipe ando Études Tsiganes jeke pisinipeha barikano fatretim sina. O keripe le Maximoffistar taj leskeri autoriteta, avre Romenge o drom pratscha, kaj usar o 1960te berscha jek nevi generacija francitike Romengere-intelektujelijendar taj -kinstlerendar, mindig buteder lengero andfojinipe schaj kerde. O Études Tsiganes lengero dikipe bulharde taj hatek te la fotografijake prade pumen. 1993 o Études hatek ojs moderni fochiskero magacin neve koncipirim taj sajt oja cajt, sake duj berscha (recte: sako epasch berscha, dROMa), tranda bescha (dschi 2020) telal o vodinaschi Alain Reyniers ar dim ule.
Italija: Lacio Drom
Andi Italija ham usar o bersch 1965 dschi 1999, o ando khangerijakero than kerdo papruschengero nevipe Lacio Drom ari alo, savo ando duj masektschengero ritmus – erschtivar ande Bozen taj Padua, paloda ande Rom – ar dim ulo. O koja leskere keripestar sina o Romengero-talalinipe ande Pomezia ando bersch 1965. Ada barikano talalinipe le kedveschne dadestar le eseri Romenca, butvar le Don Bruno Nicolinistar, vodaschi le „Pomoschagoskere verkistar le nomadschenge“ („Opera Nomadi“) taj la pedagogkijatar Mirella Karpati organisirim ulo.
Adala duj dschene te sina le, save o nevo dschangardo khangerijakero interesi upro Roma le keripeske jeke papruschengere nevipestar te nucinel kamnahi. O Nicolini vasch o ardipe diklahi, taj i Karpati, savi o upredipe uschtidija, Romengere-ischkolakere klastscha upre te bauninel, o redakcijonakero vodinipe prik lija. Dschi uso kisetinipe, o keripe le papruschengere nevipestar sorale ande lakero va sina. Oj, adaj barikane pisimaschtschen jerintscha, but barikane pisiniptscha ar dija, andi italitiki tschib prik beschartscha taj – ojs jek le erschtijendar – le papurschengere nevipeskere pisiniptschenge le holocaustiskere prik dschivde Romendar taj Sintijendar, jek forum dija. O institucijoneli than – o „pomoschagoskero verk“ taj o „Centro Studi Zingari“, savo paloda o ardipe kertscha – te kritikaha le Romengere-organisacijendar donde iste pumen bescharde, mint odola jek autoriteri prikdschajipe esbe line. O ardiptscha andar Lacio Drom adi tschorde taj tschak phare te lakel hi. O cile heftlini tschak buter usi i schtiftung le agune logeristar Fossoli pasche Modena del.
Nimtschke Tsiganologtscha
Na dschantscha pe ando nimtschko tschibtschakero than, asaj medijum te likerel. Ojs afka akardi Tsiganologija probalintscha i aguni „Zigeunerengeri kunda“ usar o 1970 berscha, lakeri phari phuri cajt tel te khosel taj pe neve te posicijonirinel. Ham use lakere palo haburiskere-perijodiki, use harne dschivde probalintschage atschino. Palo meg pal atschine upre kerde Mitteilungen zur Zigeunerkunde (1975–1978) sina odola butvar, o upral o socijologijakero-instituto la universitetatar Gießen ar dime Gießener Hefte für Tsiganologie (1984–1987), save pal lengero aguno kisetinipe akor telal o akaripe Tsiganologische Studien (1990–1992) papal dschivdon ule.
Hatek, i Tsiganologija andi Germanija – kekaj nevaripeskere probalintschage kerde ule – mindig buteder ando palutnipe peli. Te jek lejcti probalintschago, le tsiganologischi forschinipeske palo kisetinipe la DDR-atar upri universiteta Leipzig, nevo dschivipe and te phudel, jek maschkarutno khelipe atschino, savo le pensijonirinipeha le institutoskere vodinaschistar Bernhard Streck, papal ar sina. Ham o nevo kerdo „Forum Tsiganologischi forschinipe“ ando ardipe jeke elektronischi nevipestar fojintscha, savo barikano schtudentischi butjenge prado terdscholahi. O e-journal FTF Blickpunkte / Tsiganologische Mitteilungen (2009–2012) hatek khetan le forschinipeskere thaneha Leipzig putrim ulo. Afka ar ditschol, hot te i nimtschki Tsiganologija „use lakero kisetinipe aun peli“, phenel i historikerkija Karola Fings: „Hatek, o cile reformakere probalintschage te vaschoda na schofinde le, kaj Tsiganologija lakere aunbeschipestar, upre jek dschivipeskero taj sterejotipischi dikipe upro ‚Zigeunertscha‘ basirinel, save avral o khetanipe taj i civilisacijona, jeke thaneske use tschite on.“
Chandigarh, Prag, Brünn
Adale barikane publikacijonakere keripeske, dugi cajt hatek tschak jek magacin andi Indija gejng terdscholahi: O 1974 ande Chandigarh kerdo papruschengero nevipe Roma – Half-Yearly Journal on the Life, Language and Culture of Roma hajolahi pe ojs fochiskeri patrin le themeskere kongrestschendar le Romengere-micinipestar. Barikano dscheno sina o inditiko lingujisto taj prikbescharaschi ando diplomatischi dijanst W. R. Rishi, savo paloda leskeri dschivipeskeri buti ande oda lakla, le Romen taj lengero historischi „dajakero than Indija“ khetan te vodinel. Ov kertscha o „Indian Institute of Romani Studies“, duj Romengere-festivaltscha ande Chandigarh organisirintscha, jek Romengero-museum („Nehru Romano Kher“) kertscha – taj jek internacijonali fochiskero magacin ar dija, savo bojd tranda berscha dur, dschi use leskero mulipe ando bersch 2002, ar dim ovlahi.
Erscht palo peripe le Srastune Forhaungistar, akor te andi ost Europa schpecijalisirime papruschengere neviptscha, butvar o sajt 1994 dschi adi andi Tschechija ar dimo magacin Romano džaniben kerde ule. O papruschengero nevipe leskera eksistencake le arbauninipeske le Romistik-seminaristar upri Karluniversiteta ande Prag, schaj palikerel. Palal terdscholahi ojs tradimi sor i indologkija taj keraschkija la tschechitika Romistikatar, Milena Hübschmannová. Romano džaniben sako epasch berscha ari al, hatek andi tschechitiki tschib taj jeke englitike khetan ledschipeha. Dschi adi, hi o visenschoftlichi magacin jek le erschti adrestschendar le Romani schtudijendar, jek pharipeskero punkto ham mindig te le literarischi tekstschenge le Romengere-pisimaschtschendar sina.
Andi Tschechija meg te jek dujto, ekspertschendar aun diklo papruschengero nevipe del. Te ando le Museumistar la Romengera-kulturatar ande Brünn/Brno ojs berscheskeri kenva ar dimo Bulletin Muzea romské kultury, pasche phukajiptscha pedar o aktivitetscha le museumistar, visenschoftlichi, butvar historischi taj etnografischi pisiniptscha, save jek „peer review“ proceso duach naschte, ande hi. O Bulletin jefkar ando berscha sajt 1992 ari al, lejctivar ham pharikaniptschenca. O lejcti ardipe akan imar trin berscha pal paschlol, taj te oda ardipe, tschak digitali ar dim schaj ulo.
Keripeskeri cajt
Usar o bersch 2017 uprefkar micinipe ando akademischi than alo, mindschart trin neve fochiskere magacintscha sajt oja cajt ari ale. So trin adaj – ojs Pradime-Usedschajipeskere-Magacintscha – (te) upro schajiptscha le internetistar bescha- ren, kekaj te mindenfelitike jerinipeha. O Journal of Gypsy Studies (JGS) na kamlahi tschatschikan ando naschipe te al. O fochiskero prik astaripeskero papruschengero nevipe sajt 2017 ari al – dschumim taj online – andi englitiki tschib use jek visenschoftakero falog ande London; i inicijativa ham jeka grupnatar barikane turkitike visenschoftlerendar ar gelo. Hot odola jeke phure kojaske le dikipeha upro roasinipe palal gele, imar ando but taj soralo diskutirimo anaveskero arodipe tel te genel pe mukel. Schaj te vaschoda, o magacin pal jek barikano erschti ardipe, imar papal ando terdschojipe pelo. Erscht trin berscha paloda, o arto ardipe dija, taj paloda ando berscheskero naschipe tschak buter jekoschne pisiniptscha. Taj ando bersch 2022, akor o ardijaschtscha jek nevo kesdipe kerde. O redakcijonakero vodinipe andi Espanija usi universiteta Málaga gelo, taj o magacin jek nevo alav uschtidija: Discrimination.
2019 jek avro fochiskero magacin use alo: O ando foro Barcelona ar dimo E-magacin International Journal of Roma Studies (IJRS) – andi englitiki taj espanitiki tschib – duj- dschi trijalvar ando bersch. Ham imar ando terno dschend 2023, pal deschuduj ardiptscha, phendo ulo, hot avre buter ar dim na ovna. O magacin use oda koja use te ledschel kamlahi, o „forschinipe bare taj socijali virkinipeha te bulharel“. O programiskero dikipe la redakcijonatar adaj upro „pekantschage taj problemtscha etnischi tschuliptschendar“, paschlolahi. Adaleha te naphandle dikiptscha te pral kamnahi, „save etnischi grupnenge o schajipe del, pe te organisirinel“.
Kritischi gondi
O triti perijodikum hi o uso Romengero-programo la Central European universitetatar aun sidlimo epasch berschengero pisinipe Critical Romani Studies (CRS). Adale papruschengere nevipeha ando bersch 2018 jek necverk terne Romengere-akademikertschendar ande Budapest aun tretintscha, o Romani Schtudiji upre neve pre te terdscharel. Ando ladipeskero paj usar Dschenderiskere Schtudiji taj Fogosime Rasistischi Tejoriji on upre vrischtschanen, o forschinipe pedar o Roma akan „upre te asdel“. O putripe maschkar o fochiskero dschanipe taj i aktivistischi praksis nan pekamlo, forschinipe jek instrumento ando „kejmpfinipe le socijiali tschatschipeske“. Butvar jek nevo koja pekamlo hi, savo „o hangi le Romendar andi dschanipeskeri produkcijona ande phandel“. Adaleha, o terno magacin ojs gejng falato uso phuro vodinipeskero hajo Romani Studies ando terdschojipe pe antscha. Andi diskusijona la phureder forschinipeskera generacijaha, savi lengere kritikertschen ojs „NGO-visenschoftlertscha“ tel dschumintscha, sikal pe i cili basisakeri problematika sakone Romengere-forschinipestar: Ko, sar pedar o Roma vakerel? Taj kas hi i definacijonakeri sor?
Le Roman Urbaneristar
Romani Studies – 1888 bis heute
Bis 1999: Journal of the Gypsy Lore Society (JGLS)
GB/USA, Gypsy Lore Society / Liverpool University Press
Print/online (neu: Open Access), ISSN: 1528-0748 bzw. 1757-2274
► liverpooluniversitypress.co.uk/journal/rost
Études Tsiganes – 1955 bis heute
FRA, Association des Études Tsiganes, heute: FNASAT
Print/online, ISSN: 0014-2247 bzw. 2426-6078
► www.etudestsiganes.asso.fr
Lacio Drom – 1965–1999 (eingestellt)
ITA, zuletzt: Centro Studi Zingari, Rom
Print, ISSN: 0394-2791
Mitteilungen zur Zigeunerkunde – 1975–1978 (eingestellt)
DEU, Michael D. Reinhard, Mainz
Print
Gießener Hefte für Tsiganologie – 1984–1987/1990–1992 (eingestellt)
Später: Tsiganologische Studien
DEU, Institut für Soziologie, Universität Gießen
Print, ISSN: 0175-730X bzw. 0946-9443
FTF Blickpunkte – 2009–2012 (eingestellt)
Auch: Tsiganologische Mitteilungen
DEU, Forum Tsiganologische Forschung, Universität Leipzig
Online (Open Access, inzwischen offline)
ROMA – 1974 bis 2002 (eingestellt)
IND, Roma Publications, Chandigarh
Print
Romano džaniben – 1994 bis heute
CZ, NGO Romano džaniben, Prag
Print/online (Open Access), ISSN: 1210-8545 bzw. 2788-3809
► www.dzaniben.cz
Bulletin Muzea romské kultury – 1992 bis heute [2022]
CZ, Muzeum romské kultury, Brünn
Print/online (zuletzt nur online), ISSN: 1212-0707 bzw. 2533-5057
► www.rommuz.cz
Discrimination – 2017 bis heute
Bis 2022: Journal of Gypsy Studies (JGS)
GB/SPA, Transnational Press, London
Print/online (Open Access), ISSN: 2976-7709 bzw. 2976-7717
► journals.tplondon.com/disc
International Journal of Roma Studies (IJRS) – 2019–2023 (eingestellt)
SPA, Hipatia Press, Barcelona
Online (Open Access), ISSN: 2462-425X
► hipatiapress.com/hpjournals/index.php/ijrs
Critical Romani Studies (CRS) – 2018 bis heute
HU, Romani Studies Program/CEU, Budapest
Print/online (Open Access), ISSN 2560-3019 bzw. 2630-855X
► crs.ceu.edu
Ando: dROMa 75, Herbst/Terno dschend 2024
(→20 berscha dROMa: Themakeri heftlina „Mediji“)