Roma sam: Gondolipeskero bar Schtegate

September 25th, 2021  |  Published in Geschichte & Gedenken, Radio, Podcast & TV, Religion, Veranstaltungen & Ausstellungen

Radio Roma samRoma sam
Radijo Burgenland:
20.9.2021 | (on demand)

Segnungsfeier in Stegersbach (Foto: Landesmedienservice Burgenland/Fenz)Ande amari adiveseskeri sendung phukavas pedar o sentelinipe le gondolipeskere barestar Schtegate le ledschime taj murdarde Romnijenge taj Romenge maschkar o dujto themeskero haburi. O upro dromeskero keresto Berggasse/Hinterforst upre terdschardo gondolipeskero bar, upre lende taj upre lengere terdschijiptscha pal te gondolinel.

But manuscha ando 10to septemberi andi Berg­gasse/Hin­ter­forst talalinde pumen, upro opfertscha adala bibas­tala cajtatar te gondo­linel. Upre oda than, kaj dschi ando 1960te berscha i lek bareder Romen­ge­ri-sid­lung Schtegatar terdscho­lahi – ando „Romano jarko“. Ande jek khetani mischa o raschaj Gerhard Harkam, o nevo raschaj la foros­kera ge­majndatar Schtega, Thorsten Craich taj o Romen­ge­ro-sel­sorgeri Matthias Platzer o sente­linipe le gondo­lipes­kere baristar kerde. O keripe le gondo­li­peskere baristar upro aun­de­finipe la Romen­gera-pas­to­ralatar la diö­cesejatar Tikni Martona taj le faraja­nistar Roma-Service pal dschal. Kerdo ulo o gondo­lipes­kero bar le baren­ge­rostar Alexander Fikisz Schte­gatar.

Jeke feder khetanipeske maschkar o Roma taj o avre

O anglebeschaschi le flogoskere grupnakere bajrotistar le Romen­dar, Emme­rich Gärt­ner-Hor­vath citiri­nel andar i kenva „Amari Historija“ (Roma-Ser­vice), le Franz Schmaldienst andar Bocksdorf. I Manuela Horvath, schero la Romen­gera-pas­to­ralatar la diö­ce­sejatar Tikni Martona, o bari­kanipe le histo­ri­jakere upre butscha­li­ni­pestar jeke feder kheta­nipeske masch­kar i flo­goskeri grupn taj o avre, angle asdel. O thanes­kero rot Leonhard Schneemann phenel, hot ando Burgenland meg buteder gondo­li­peskere thana le opferenge le NS-re­schi­mistar iste kerde on, mint odoj, kaj lo pekamlo hi, iste pe la histo­rija­ke terdschardo ol.

Valalmi 200 Romnija taj Roma anglo murdaripe duach o nacijo­nal­socija­listscha Schtegate dschiv­nahi. Tschak tschule Roma pal ale. Jek, savo pedar te phukal dschanel, hi o adi­veses­kero 62-ber­schen­gero Adolf Sarközi, savo ando „Romano jarko“ Schtegate upre bartschi­no taj saves­keri daj taj saves­kero dad, prik dschivde le Poraj­mosistar sina. Ov meg igen latsche pal te gon­dolinel pe dschalen, kada leskere dschene odola bibas­tala cajtatar phukavnahi. Te palo kise­tinipe le NS-re­schi­mistar, o Roma dis­krimina­cijaha iste pumen donde be­schar­nahi taj meg mindig avral o kheta­nipe iste dschivnahi.

Romengero-micinipe feder situacija le Romen­ge antscha

O Romengero-micinipe ando kisetime 1980te berscha taj odoleha khetan phandlo, o keripe le erschti Romen­gere faraj­nistar, jek feder situ­acija le flogos­kere grup­nakere dsche­nenge ando Burgenland antscha. „Dschi use oja cajt i dis­krimi­na­cija taj o argra­ni­calipe igen sorale esbe te lel usch­ti­dehahi“, phenel o schte­gakero Rom, Adolf Sarközi. Akan tschak o gondo­lipe atschol, hot duach but upre butscha­li­ni­peskeri buti te o dschene la flogos­kera grupnatar le Romen­dar, vala­kada ojs manu­scha – sar tu taj me – aun dikle on.

(Text: Adolf Gussak/Josef M. Schmidt/volksgruppen.orf.at)

Comments are closed.